Då man ringer...

...till en hälsovårdsstation eller sköterska eller läkare, så förväntar man väl sig att man skall bli tagen på allvar och att de skall lyssna ordentligt på allt man har att berätta om hur man mår?
Jag vet att det finns personer som ringer för minsta lilla och att sådant gör vårdpersonalen väldigt trött (jag är ju ändå själv närvårdare och har haft klienter/patienter som varit oroliga för det mesta) men de som är som jag, som nästan måste bli Tvingad att ringa upp och fråga om det kan vara något fel.. Det är klart, de kan ju inte veta till vilken grupp jag hör -men därför borde de åtminstone första gången man ringer ta en på allvar.

Nå, grejen är den att jag mådde väldigt dåligt igår kväll -gjorde det också i förrgår men hade en bättre period igår under dagen. Så eftersom jag visste rådgivningen var stängd redan så hade gulle mitt mig att ringa till förlossningsavdelningen och prata med dem om det var något att oroa sig för.
Märk väl, jag ringde INTE för att jag trodde förlossningen hade startat och jag hade kraftiga smärtor utan för att jag mådde väldigt illa, kände mig väldigt yr/matt/tom/trött i huvudet, kändes som om jag hade feber (men visade 36,4) och att hela ansiktet skulle ha bordat vara eldrött -men jag var ändå väldigt blek. Dethär försökte jag förklara åt dem, att mitt allmäntillstånd kändes helt klart försämrat. Klart jag nämnde att jag har väldigt ofta sammandragningar som inte tar ont och att det kan hugga till i ljumskarna/blygdbenet eller ryggen. De frågade om blödningar, och sist och slutligen var det enda de tyckte att jag skulle ta mera Panadol mot foglossningen. Men, foglossning har jag dragits med länge redan -det är inget nytt för mig! Och det var inte för det jag ringde, jag ringde inte för smärtans skull utan jag ringde för att jag mådde skit!! Men så fort det var konstaterat att jag inte hade blött och att jag inte hade obeskrivligt ont så ville de börja avsluta samtalet och tyckte jag skulle besöka rådgivningen nästa dag om det håller i sig (alltså idag).

Jag förstår de hade säkert mycket att göra, hörde nog en hel del röster i bakgrunden, men kändes ändå lite som om hon skulle haft åsikten "men suck, varför ska hon ringa hit i onödan?". Men hur ska jag veta vad som är i onödan? Hur ska jag veta när allmäntillståndet är så försämrat att det är "okej" att ringa?

Nåja, nästa sak att bestämma nudå är om man skall ringa till sin kära lilla barnmorska eller inte och diskutera med henne... Tror jag skall låta lite mera av dagen gå ännu innan jag gör det, se om det alls verkar börja gå neråt igen eller.

 Uppdaterat mitt påskris lite, fjädrar är ju faktiskt fina och billiga att pynta med nu som då.

 Dessa två hårsmycken köpte jag på Glitters 75% rea igår, något av dem skall jag ha på min brors bröllop i sommar har jag tänkt men vet inte exakt vilket av dem... Men säkert kommer jag på sen då jag kommer på vad för sorts klänning jag ska ha (eller om jag får införskaffa en helt ny klänning till dess).

 

Älsklingen min for just iväg med en lastbil så jag lämnade ensam hemma -ni ser ju va hälsosamt morgonmål jag unnar mig under tiden. Te och kanelgifflar! Oj nami...! Gifflarna har varit mina favoriter sedan jag var liten, eller, kanelbullar överlag är absolut min favoritbulla!! 

En liten konstig bild på mig. Och på lill*n i min mage. Intressant hur mitt hår ändrar totalt färg beroende på ljus..!