Provsvaren..

Jahas, det tog en månad för läkarna i Helsingfors att se på magnetröntgenbilderna av vår son.
Och svaret man får, eller utlåtandet, var att han haft en liten infarkt i samband med stressen under förlossningen.

En INFARKT! På högra hjärnhalvan, nära syncentrat. Men en liten en. Så, på telefon får man veta det (tycker nästan de borde ha ringt och bett en komma in så de får se på pojken direkt istället för att lämna en och fundera om man tycker något är märkligt... hur sjutton vet man som vanlig person vad som är normalt för åldern??). Nåja, berättade åt läkaren i telefonen då att Viggo reagerar på ljus med att vända sig ditåt eller lägga fast ögonen, ser på en då man matar honom, svänger blicken åt det håll någon pratar (men tycker bättre om att ligga på ena sidan än andra) och följer med. Så hon sa bara att "nå det visar att han inte har fått någon skada på centrumet och det borde inte ha kommit det heller".

Borde inte? Tycker inte om de orden... det ska va HAR INTE KOMMIT. Suck, nåja. De ska ta ett blodprov i augusti någon gång i samband med rutinbesök för att utesluta en ärftlig sjukdom (som även den är ytterst ovanlig.. finns det något man INTE kan kolla med blodprov längre) -men denhär sjukdomen skulle bara innebära att han vid äldre ålder skulle löpa en större risk att få propp igen, speciellt om han börjar med nå osunda vanor (tex rökning).

Så allting är nog tipptopp! Fortfarande, och kommer alltid att vara det med vår lilla söta underbara pojke.
Han är så underbart söt så!

Och idag ska vi på vikt/längdkontroll till rådgivningen.
Och senare idag ska vi hämta vildbasaren, alltså storebror hans.
Nu ska jag och älskling styrketräna lite (bara han kommer tillbaka från sin morgonpromenad, jag har redan varit på min 30minnuters promenad).