Ryggen...

Insåg just något då jag läste igenom mina gamla blogginlägg och såg magdansen idag...

Min rygg är fortfarande inte i skick sedan graviditeterna!

Jag läste på inläggen om efterkontrollen med Viggo att jag hade klagat på sjuk rygg och att den blev så sjuk om jag låg på mage en stund och att det verkade som punkten där jag fick epiduralbedövningen är värst. Nå vet ni vad?
Jag kan fortfarande inte ligga på mage nå länge, för då kan jag knappt svänga mig av smärtan i ryggen.
Jag kan inte stå eller sitta länge i samma position utan måste växla mellan rakryggad och hösäck för att minimera värken (men att gå eller springa påverkar inte ryggen).

Det stod också att det skulle ta länge innan det ger med sig, att det tyvärr var vanligt.
Jag tog ingen epidural med Nina, så det är 3 ½ år sedan. Tycker jag är väldigt länge. Jag bara tänker inte på det eftersom jag sällan KAN sova på mage längre då en eller två småttingar brukar ligga på sidorna om mig och begära att jag ska ha kastat armen över dem så de vet jag är där (och DET är obekvämt om man ligger på mage oavsett hur ryggen mår!).

Men eftersom jag såg magdansen idag på Världens Dag i Vasa så blev jag påmind om hur bra min rygg mådde på den tiden då jag dansade det själv (2007 och 2008). Och jag saknar det faktiskt. Man kände sig härligt kvinnlig också...

Men får se, kanske om jag kommer ihåg det tar jag upp det med rådgivningen (ryggen alltså, inte magdansen) då Nina snart väl ska på 2 års kontroll (bara jag minns att ringa och boka tid!).

Nåja, lite ryggont hit eller dit. Bara ischias håller sig i skick så är jag nöjd!