"Olet aivan mahtava"

Har ju helt glömt bort att skriva om senaste gången jag var i Vasa och hade lite tid över. Hade ätit en lätt lunch på Paris-cafet i Rewell Center och vandrade ut i riktning mot McDonalds för att gå till min bil.

Jag har för vana att se folk i ögonen om de ser åt mitt håll (en liten utmaning åt mig själv) och ofta le åt dem om de möter min blick. Idag var inget undantag. En ung tjej, max 35 år på utseendet, kom emot mig med blont hår och väldigt stilrena/moderiktiga kläder och helt tydligt både puder och mascara (ja, sånt lägger jag märke till på de som jag möter och därför har jag väl ett så bra ansiktsminne men urdåligt namnminne). Jag log åt henne och hon stannade

"anteeksi, saisinko häiritä hetkeks?"
"juu"
"tiedätkö että olet AIVAN MAHTAVA?"
"aija?"
"Niin! Ihan mahtava tyyppi"
"kiitos"
"olet aivan mahtava.... Jesus tykkää sinusta ja hänen mielestäkin olet aivan mahtava ihan semmonen kuten olet..." (i ärlighetens namn hörde jag tyvärr inte allt hon sade i detta skede då en lastbil stannade bredvid oss för att lasta av varor)
"juu se on hyvä"
"niin se on ja mieti sitä, että joku aina tykkää sinusta"
"juu pitää tehä sen"
"niin. mutta kiitos että sain herätä ja hyvä päivänjatko"
"kiitos samoin!"

Ni kanske redan räknade ut att fet stil var blondinen och kursiverad var jag i ovanstående diskussion.

Men det var ändå en trevlig överraskning att höra. Och ett pluspoäng att hon inte började med att säga om Jesus (tror i ärlighetens namn att hon fick många fler att lyssna på så vis).
Tyvärr vill man ju ofta avfärda vad någon säger om det genast framkommer några religiösa aspekter (oavsett religion). Man ser det mera som "propaganda" än sanna ord.

Men ärligt talat så gick jag vidare med ett leende på läpparna efter mötet med henne. Och oavsett vem hon var, vad hennes mål med konversationen var eller vem som tycker att jag är fantastisk så är en komplimang en komplimang.

Och vi är alldeles för snåla med komplimanger i dethär landet.