Febern är uppe i 38,2 nu. Min kropp skakar av frossa, mitt huvud är på spränggränsen, mina knän känns ur led, bröstkorgen har ett spänt gummiband runt sig och min nedre rygg har en kniv instucken...
Och jag tog en ibuprofen för max en timme sen.
Så med andra ord mår jag inte bra.
Så när Viggo genast började ropa hemma ringde jag till moffa. Nu meddelar han mommo som kommer ut och sover här.
Hur gärna jag än skulle vilja klara det själv så finns inte energin där idag. Och barnen har det bättre om någon annan också är här, någon som orkar leka-busa-läsa-äta-busa-gå på pottan-busa och busa.
Och hoppeligen går det fortare om ifall jag kan vila idag.
Låter väl logiskt?
Gör mig väl inte till en sämre mamma?
Varsågod, en bild på trötta mig och hupparin jag vann på Tampere Puolimaratons FaceBook-tävling!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar