Torsdag 6.7 var vi också till Rasmusbacken, denna gång på sagopicknick.
Sagopicknick började redan i juni, varannan torsdag på svenska och varannan på finska. Men eftersom mina barn var i dagis under juni var detta första tillfället för oss.
Fast de hade ju varit från dagis på det. Vilket jag inte hade tänkt på.
Så började med ett ordentligt utbrott av Viggo. För han visste ju vart vi skulle (sagohuset) och ville gå dit genast. Och det visste ju inte jag.
Så jag stoppade honom. Flera gånger. Och han blev så ledsen. Men till sist fick jag sagt att vi skulle vänta på Musmamman eller Pippi.
Då lugnade han sig. Och vi väntade. Och han gick så snällt efter Musmamman till sagohuset, utan att hålla handen.
Och han var så intreserad av sagan. Tyckte så om den, Musmamman påpekade det också sen. Nina var också begeistrad av sagan. Prinsessan på ärten.
Sen gick vi in i huvudbyggnaden, drack trip och åt lite russin vi hade med. Ingen ville picknicka utomhus då kallt och duggregn.
Musmamman hade lovat ballonghundar åt alla barnen. Så vi prövade tålamodet lite extra och väntade på att få välja.
Men Nina snubblade i trappan så den sprack. Men Musmamman var snäll nog och lät henne ta en annan. Så inget gråt denna gång.
Båda var så nöjda att fara hem. Så får se om vi far nästa gång också eller inte, men då ska jag ha med mig 7 barn isåfall.
Men fick igen konstatera att Viggos minne är fenomenalt. Att det skulle vara viktigt med alla delmoment.
Så det borde varit: far till Rasmusbacken på sagopicknick. Leker på gården tills Musmamma (eller Pippi) kommer. Följer med henne på saga. Äter mellanmål och far hem.
Något att komma ihåg till senare tillfälle. Och nästa gång vi ska gör nå extra.
Kanske borde laga någon form av bildstöd till Sommarfesten om vi far på den. Frågan är väl om jag hinner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar