I en av de många grupper jag är med i blev det tal om "romantisk tid" mellan de vuxna då barnen är små. Specifikt kring den fysiska biten.
Inte då bara sex utan också en så trivial sak som att sova tillsammans i samma parsäng.
Eller trivial är fel ord. Är man aldrig nära varandra kan all fysisk romantik ta skada.
Men där kom diskussionen igång om att barn ska ha eget rum för att vuxna ska få ha romantik. Och att den förälder som lättare växs av gråt då går bort ur rummet, kommer tillbaka, går bort och så vidare (enligt hur dåligt barne sover).
Så i en familj ville nu den lättväckta föräldern flytta in barne som sov dåligt i deras rum. Vilken den som inte vaknar inte gillade för att romantiken skulle ta ännu mera skada.
Nu råkar jag vara, och alltid varit, den lättväckta. Och med en son som vaknat tidigare upp mot 10 ggr/natt så var det väldigt skönt när jag blev ensam och vi delade rum (jag och mina två).
Det var ett måste för att jag alls skulle få sova under natten. Precis som jag många nätter delar nu säng med min son, för att om än han somnar bättre så vaknar han ännu. Men sover jag med honom kan det vara bara en eller två gånger han vaknar.
Men det drar ju av på "romantiken sova tillsammans". Men vi lägger oss alltid tillsammans. Vi kramas mycket under vaken tid. Så jag kan inte påstå jag saknar fysisk romantik utan kvoten fylls!
Och som väldigt många andra lättväckta skrev också: att stiga upp och gå och natta om 10 ggr/natt gör dig så trött så du orkar verkligen inte ens tänka tanken på nå fysisk romantik. Speciellt inte sån som kräver någon form av engagemang (såsom sex).
Så en skrev en väldigt bra sak. Tycker den svårväckta att den fysiska romantiken är så viktig måste denne skaffa knullpoäng.
Med begreppet knullpoäng avses här att avbelasta den lättväckta på olika sätt så att denne orkar tänka tanken på närhet. Såsom att hjälpa med städning, tvätt, vara den som stiger upp, låta den andre sova borta och vad man nu hittar på.
Ganska logiskt, eller hur? Men återkommande fråga: hur hålla fysiska biten vid liv när man har barn? Ingen lätt fråga, inget svar som kan gälla för alla familjer.
Eller jo! Prata med varandra. Hjälp varandra med hemmet. Pröva på något nytt (om ni inte kan umgås i er säng för ni delar med barnen, ta in en madrass framför tvn i köket -till exempel).
Så släpp på lite ideer och tankar. Stötta varandra. Och kom ihåg, alla småbarnsföräldrar möter samma någon gång. Men det är en period i ert liv. Väldigt få barn vill sova med en eller båda föräldrarna längre som tonåring.
Vårda er relations emotionella sida så länge. Och stjäl ömhet istället, och vanlig hederlig barntillåten närhet.
OBS! Detta inlägg menar på inget vis att sex eller annan närhet ska vara en belöning mot utfört hushållsarbete! Då har ni missförstått hela inlägget.
Detta är att lusten till närhet och sex reduceras vid sömnbrist, utmattning med mera och att den ena parten kan minska på den andres trötthet genom att hjälpa till mera.
Vilket kan leda till ökad lust. Men kan inte förvänta sig att genast ökas, kan kräva år att återhämta sig från en långvarig sömnbrist!
Att använda sex som maktmedel är fel, snudd på våldtäkt (att tvinga den andra på grunder utanför existerande lust), i alla sammanhang. Och gäller såklart från båda könens synvinkel.
Att den ena säger ja till sex utan att ha lust händer, det kan vara ett stort tecken på att man bryr sig om den andre. Problemet är om detta blir en vana eller en förväntning (med på sex fast inte egentligen vill).
Så fortfarande som jag skrivit: ömhet, kärlek, respekt och hjälpa varandra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar