Vardagslivet med en son i behov av speciellt stöd, husrenovering, trotsig dotter, fem bonusbarn, jakten på sin drömkropp och iver att vara med som spindeln i nätet överallt.
lördag 18 mars 2017
Hated guest
Vill du ha besök av ångesten? Hen kommer gärna smygandes genom en liten glänta på din dörr när du glömmer dig en aning. Inte frågar hen om lov, om det passar just nu.
Jag har inte haft stark ångest på länge, tror jag har min barn att tacka. Inte när jag hade ångest, migränanfall, var sjuk eller då jag var deprimerad så frågade de om jag orkade eller kunde -och inte sade jag någonsin att jag inte orkade eller kunde. Nej, jag lekte, matade, skötte, nattade, vakade och levde med mina barn igenom alla dåliga känslor -för om jag skulle brutit ihop både inombords och utvärtes, vem skulle då ha tagit hand om mina barn?
Det sätt som det hjälpte mig, var att visa jag överlevde. Jag överlevde ångesten, jag överlevde paniken som fick allt att snurra, jag överlevde depressionen (fast jag var säker de skulle haft det bättre utan mig) och än idag -då ångesten gläntar på dörren- kan jag dra ett djupt andetag och säga åt mig själv here we go again, men jag överlever nu också. Jag är inte fri från påhälsningar, men jag har mitt sätt att möta dem -genom att vara mina barns mamma och den de behöver vid deras sida, oavsett vad som händer på insidan.
fredag 17 mars 2017
Öronvärk oajajaj
Nu förstår jag varför min son skriker och gråter som "en galning" när han får i öronen.
Smärtan igår kväll och inatt var ju helt horribel!! Då buranan slutade verka. Skulle gärna själv också skrikit en hel del, och gråtit, men nöjde mig med att vagga fram och tillbaka. Oså bunkra ja upp med dynor bakom mig så jag "sattsov", har hört det ska minska trycket på öronen, oså tog jag två ketomex för att ta bort det värsta.
Men nu förstår jag min son. Varför han skriker och gråter och slåss när öronen värker för honom. Att inte kunna berätta smärtan eller helt förstå varifrån den kommer måste ju vara otroligt skrämmande! Inte blev jag stressad tidigare heller av att han grät, men nu funderar jag ju hur jag ska hjälpa honom berätta om smärtan istället. Och hur jag ska förklara att det inte är så farligt som det känns.
Jag trodde ju ärligt att jag var på väg att bli döv. Hör nästan ingenting på mitt vänstra öra (förutom mina egna ljud såsom andning) och det kändes som om något tyngdes i örat. Sen att det knastrade och hade sig när det tyngde en stund (tyngde -mer mer smärta tills det knastra till och tyngden började om). Nu har det kommit någon ljus vätska ur örat, och hör inget fortfarande just på örat. Så bara klockan blir 8 ska jag ringa så jag slipper och visa upp det.
Men jo, ibland kan det vara bra att själv råka ut för nå så man vet vad den andra får stå ut med...
Smärtan igår kväll och inatt var ju helt horribel!! Då buranan slutade verka. Skulle gärna själv också skrikit en hel del, och gråtit, men nöjde mig med att vagga fram och tillbaka. Oså bunkra ja upp med dynor bakom mig så jag "sattsov", har hört det ska minska trycket på öronen, oså tog jag två ketomex för att ta bort det värsta.
Men nu förstår jag min son. Varför han skriker och gråter och slåss när öronen värker för honom. Att inte kunna berätta smärtan eller helt förstå varifrån den kommer måste ju vara otroligt skrämmande! Inte blev jag stressad tidigare heller av att han grät, men nu funderar jag ju hur jag ska hjälpa honom berätta om smärtan istället. Och hur jag ska förklara att det inte är så farligt som det känns.
Jag trodde ju ärligt att jag var på väg att bli döv. Hör nästan ingenting på mitt vänstra öra (förutom mina egna ljud såsom andning) och det kändes som om något tyngdes i örat. Sen att det knastrade och hade sig när det tyngde en stund (tyngde -mer mer smärta tills det knastra till och tyngden började om). Nu har det kommit någon ljus vätska ur örat, och hör inget fortfarande just på örat. Så bara klockan blir 8 ska jag ringa så jag slipper och visa upp det.
Men jo, ibland kan det vara bra att själv råka ut för nå så man vet vad den andra får stå ut med...
torsdag 16 mars 2017
Shadowhunters: The Mortal Instruments
Jag har suttit klistrad vid Netflix dessa dagar då flunssan och magafaret däckat mig. En av de serier jag sett till slut är Shadowhunters: The Mortal Instruments och det kommer ett nytt avsnitt varje söndag (tror jag det var). Just nu väntar jag på säsong 2 avsnitt 11.
Handlingen kort: utan att avslöja för mycket så Clary får på sin 18 årsdag reda på att det pågår ett krig mellan Shadowhunters och demoner. Det visar sig att hon är en shadowhunter och nu ska hon då anpassa sig till den nya världen hon kastas in i. Och ovanpå det försvinner hennes mamma som hon vill få tillbaka...
Jag personligen fascineras av alternativa världar (fantasy om du så önskar) och denna var inget undantag. Har inte läst böckerna så kan inte jämföra med dem, men om jag hittar tid ska jag absolut göra det i något skede! Om än jag nu då kanske kan förutse böckerna en aning bra, men samtidigt så får ju filmer/serier sällan med allt ur böckerna.
Men jag tyckte väldigt mycket om serien! Satt klistrad med den utan att resa mig för att hämta godsaker (förutom i avbrotten mellan avsnitten) och det ger verkligen högt betyg i min värld! Annars kan jag allt som oftast sitta och skriva blogginlägg om något helt annat eller så -men inte nu!
Så har ni sett alla era serier på Netflix, ge Shadowhunters ett försök!
onsdag 15 mars 2017
Min dotter är...
Min dotter är ett så kallat neurotypiskt barn (i dagligt tal kallat normalt barn). Hennes utveckling följer standardmallen som rådgivningar och andra instanser följer vid bedömning. Då hon föddes fick hon betyget "mallivauva" (modellbaby rakt översatt) av läkaren innan vi skulle fara hem.
Min dotter liknar mig, på basen av de historier jag hört om min egen barndomstid. Senast idag på morgonen gjorde hon något som påminde om mig (jag lär ha stekt upp ett helt paket ägg åt vår hund "för han såg så hungrig ut", just ertappade jag dottern med att mata katten med ost "Lillmirron så hungrig på ost"). Hon är dessutom lika envis som jag (så våra kraftmätningar skulle vara en evighet om jag inte till sist bara gör), och fantasin är det ingen brist på.
Min dotter är som en storasyster åt sonen min ibland. Lärt sig se när sonen stressar, hjälper honom och tar med honom i lekar. Men ibland kan hon driva honom galen -precis som småsyskon ska. Tror de är varandras bästa vänner, åtminstone säger hon ofta att hon tycker om honom, och han kramar henne gärna. Trots deras bråk ibland.
Min dotter är en plottersock (pratkvarn). Hon pratar om det mesta och ganska konstant -tills hon somnar på kvällen. Alla bokstäver är inte perfekta ännu vid uttal men de kommer genom träning!
Min dotter vet vad hon vill. Hon visste precis hur hon ville att hennes rum skulle se ut, hon vet precis vilka kläder hon vill ha och vet precis vad hon vill/inte vill göra. Viljestark, en bra egenskap tycker jag! Så ofta försöker jag tillgodose vad hon begär (inom rimliga gränser såklart).
Min dotter älskar att läsa och rita. Hon kan flera av sina sagoböcker utantill (eller hittar på ny saga till bilderna). Hon pysslar väldigt gärna både på dagis och hemma, så sällan kan jag spara allt hon skapar.
Min dotter är bra på teckenspråk. Lärt sig samtidigt som sonen då det behövts för hans kommunikation. Dessutom är de väldigt flitiga att använda det i hennes dagisgrupp. Så ibland brukar jag skämtsamt säga att hon blir tvåspråkig svenska och finlandssvenskt teckenspråk (riktigt så bra är hon inte ännu dock).
Hon är inte rädd för något. Eller så verkar det åtminstone när hon aldrig backar bort från personer eller situationer.
Hon är en solstråle i mitt liv, precis som min son. Hon älskar att gosa och mysa, vara i famn eller nära. Kramas, kittlas och busa med varandra. Hennes skratt är klingande som sin brors, och hon har härlig humor!
Ja, jag har två enligt mig helt underbara barn. Så olika men ändå så lika, så lika mig men ändå så olika mig. En dotter som är så duktig och vill kunna allt, som jag måste komma ihåg att inte begära för mycket av eller glömma vara närvarande åt.
För er som vill läsa om min son hittas det HÄR!
Min dotter liknar mig, på basen av de historier jag hört om min egen barndomstid. Senast idag på morgonen gjorde hon något som påminde om mig (jag lär ha stekt upp ett helt paket ägg åt vår hund "för han såg så hungrig ut", just ertappade jag dottern med att mata katten med ost "Lillmirron så hungrig på ost"). Hon är dessutom lika envis som jag (så våra kraftmätningar skulle vara en evighet om jag inte till sist bara gör), och fantasin är det ingen brist på.
Min dotter är som en storasyster åt sonen min ibland. Lärt sig se när sonen stressar, hjälper honom och tar med honom i lekar. Men ibland kan hon driva honom galen -precis som småsyskon ska. Tror de är varandras bästa vänner, åtminstone säger hon ofta att hon tycker om honom, och han kramar henne gärna. Trots deras bråk ibland.
Min dotter är en plottersock (pratkvarn). Hon pratar om det mesta och ganska konstant -tills hon somnar på kvällen. Alla bokstäver är inte perfekta ännu vid uttal men de kommer genom träning!
Min dotter vet vad hon vill. Hon visste precis hur hon ville att hennes rum skulle se ut, hon vet precis vilka kläder hon vill ha och vet precis vad hon vill/inte vill göra. Viljestark, en bra egenskap tycker jag! Så ofta försöker jag tillgodose vad hon begär (inom rimliga gränser såklart).
Min dotter älskar att läsa och rita. Hon kan flera av sina sagoböcker utantill (eller hittar på ny saga till bilderna). Hon pysslar väldigt gärna både på dagis och hemma, så sällan kan jag spara allt hon skapar.
Min dotter är bra på teckenspråk. Lärt sig samtidigt som sonen då det behövts för hans kommunikation. Dessutom är de väldigt flitiga att använda det i hennes dagisgrupp. Så ibland brukar jag skämtsamt säga att hon blir tvåspråkig svenska och finlandssvenskt teckenspråk (riktigt så bra är hon inte ännu dock).
Hon är inte rädd för något. Eller så verkar det åtminstone när hon aldrig backar bort från personer eller situationer.
Hon är en solstråle i mitt liv, precis som min son. Hon älskar att gosa och mysa, vara i famn eller nära. Kramas, kittlas och busa med varandra. Hennes skratt är klingande som sin brors, och hon har härlig humor!
Ja, jag har två enligt mig helt underbara barn. Så olika men ändå så lika, så lika mig men ändå så olika mig. En dotter som är så duktig och vill kunna allt, som jag måste komma ihåg att inte begära för mycket av eller glömma vara närvarande åt.
![]() |
Min vackra dotter som ritat sin kind |
För er som vill läsa om min son hittas det HÄR!
tisdag 14 mars 2017
Min son är...
En underbar kille med det mest äkta skrattet jag vet. Ett skratt jag blir smittad av när som helst och var som helst. Och hans humor är så fenomenal! Nej, kanske inte vitsar och roliga historier -men hans situationskomik! När något går på tok, oj vad han skrattar! Och jo, nog inser jag ju att jag är ganska lustig syn som hoppar på ett ben med uppblåsta kinder och ett GNNN-ljud då slår tån (som exempel).
Min son är noga med löften. Precis som jag försökt vara hela mitt liv, men för min son är det att du säger något ett löfte. Säger du "nu far vi hem och äter glass" -ja då ska ni äta glass när ni kommer hem, oavsett om det finns eller inte. Annars låter han dig veta att du bröt ett löfte. Så för guds skull, säg inte något för att "lura med" honom och tro han ska glömma det innan ni är där! Han glömmer INTE bort att du för flera timmar sedan sade att han ska få glass där, eller att han slipper hem efter att det hänt eller... det du sagt så måste du hålla, så se till och kom ihåg vad du sagt.
Min sons minne är fenomenalt! Jag har försökt påpeka det åt läkare och skötare men de tar det med en nypa salt märker jag. Men att gå och visa Exakt rätt dörr åt mommo när de vandrar på hotellsidan var han sovde på lägret för ett halvår sedan? Eller att redan efter första besöket veta vilken av Vasa Centralsjukhus terapeuter sitter i vilket rum -och då gått ett år mellan besöken? Att visa man kommer ihåg vad man gjort och vad som finns på platser man besökt för ett (eller till och med flera) år sedan? Så igen, kom ihåg vad du sagt.
Min son tolkar dig bokstavligt. Så säger du att "nu ska jag börja fara" så då ska du fara, annars kan du räkna med att han börjar "hjälpa" dig ut genom dörren. Säg inte "nu ska vi äta" när ni leker med plastmaten för då uppmanar du honom att tugga på sakerna, utan kom ihåg att ni ska låtsas äta och det ska du även säga. Men att tolka bokstavligt kan ge upphov till många genuina situationsbundna gapskratt så det kan vara värt att misstolka vissa saker. Och ser du han flinar stort när han försöker berätta något du ska göra, så kan du vara ganska säker han har tänkt ut det blir tokroligt! Och det är lika roligt att du lyder som att du chockat utbrister "nämen det går väl inte?".
Min son är nonverbal. Så det kommer bli en hel del missförstånd, det är okej att blir så! Han kommer att försöka fysiskt visa vad han vill om du inte kan hans tecken, så han vill inte vara elak när han drar i dig. Inte heller vill han vara elak när han slår någon eller kniper eller så, det är något som inte går som han vill/tänkt sig. Det är något som stressar honom, någon som inte ger honom uppmärksamhet eller inte lämnar honom i fred. Han har alltid någon orsak, men han kan inte berätta den.
Min son stimmar stundvis väldigt mycket. Han viftar med sina händer, han gungar fram och tillbaka i olika takter, han biter på kläder/händer/leksaker och studsar överallt i soffan. Nej, jag tänker inte säga åt honom att sluta fast det irriterar dig som inte är van. Men inte heller betyder det att dina barn får härma och studsa omkring hur som helst. Min son behöver sin stimming för att processera dagens händelser, sina känslor och för att reglera intrycken runt omkring honom så han ska orka. Orkar han inte blir han lättare stressad -lättare stress betyder mera knip och slag. Så jag väljer hellre en studsande, dunkande son än en knipande son -det hoppas jag du kan respektera.
Min son har "superhörsel" i jämförelse med många andra. Han hör lägre ljud än mig helt klart (till exempel hör han en bil ca 10 min före mig när de kommer hemma). Han hör alla ljud vi lärt oss filtrera bort (såsom kylskåpet, bakgrundsmusik och fläktar i restauranger och butiker). Han har väldigt bra gehör och är därför väldigt noga med vem han lyssnar på i Idol/Talent och vem han byter kanal vid. Dessa hörselegenskaper medför tyvärr svårigheter också, som sakta blir bättre genom passligt "tvång" -såsom utryckningsfordons sirener och utrymmen med annorlunda akustik/ljudnivå såsom simhallar och butiker. Så bli inte irriterad när han skriker och springer omkring i panik för att det blir för svårt för honom att ta in och förstå allt.
Min son ser detaljer så han vet när du ändrat på dig något (hårfärg) eller när något i huset ändrats (ny möbel/prydnad). Desto större förändring desto större stressfaktor, så väldigt stora förändringar kan jag behöva veta om på förhand så jag får förbereda honom på det. Detta tillsammans med hörseln gör att han gärna vill ha uppsikt över allt, så vi sitter gärna i ett hörn, så han ser ut över rummet, om vi går någonstans. Då vrider och vänder han sig minst i stolen och kan fokusera framåt samtidigt som han kan se allt som fångar fokus.
Min son är gärna med i leken eller och hjälper. Men han har inte så bra koll på sociala regler ännu, eller på sin egen styrka och impulser. Och han är nonverbal så utan teckenförståelse behöver det vara enkla lekar eller att ni förklarar noga vad hans uppgift i leken är. Desto fysiskare lekar desto enklare för honom att delta.
Jag hoppas, som hans mamma, att dessa små punkter kan hjälpa dig att bemöta min son när ni träffas. Så att du får se den underbart sprudlande glada pojken han är inombords! Så att han får ett bra minne av dig och är glad långt på förväg när jag nämner att du ska komma på besök igen.
Och dessa punkter hoppas jag hjälper både mig själv och dig att nu och i fortsättningen komma ihåg: han gör så gott han kan!
Min son är noga med löften. Precis som jag försökt vara hela mitt liv, men för min son är det att du säger något ett löfte. Säger du "nu far vi hem och äter glass" -ja då ska ni äta glass när ni kommer hem, oavsett om det finns eller inte. Annars låter han dig veta att du bröt ett löfte. Så för guds skull, säg inte något för att "lura med" honom och tro han ska glömma det innan ni är där! Han glömmer INTE bort att du för flera timmar sedan sade att han ska få glass där, eller att han slipper hem efter att det hänt eller... det du sagt så måste du hålla, så se till och kom ihåg vad du sagt.
Min sons minne är fenomenalt! Jag har försökt påpeka det åt läkare och skötare men de tar det med en nypa salt märker jag. Men att gå och visa Exakt rätt dörr åt mommo när de vandrar på hotellsidan var han sovde på lägret för ett halvår sedan? Eller att redan efter första besöket veta vilken av Vasa Centralsjukhus terapeuter sitter i vilket rum -och då gått ett år mellan besöken? Att visa man kommer ihåg vad man gjort och vad som finns på platser man besökt för ett (eller till och med flera) år sedan? Så igen, kom ihåg vad du sagt.
Min son tolkar dig bokstavligt. Så säger du att "nu ska jag börja fara" så då ska du fara, annars kan du räkna med att han börjar "hjälpa" dig ut genom dörren. Säg inte "nu ska vi äta" när ni leker med plastmaten för då uppmanar du honom att tugga på sakerna, utan kom ihåg att ni ska låtsas äta och det ska du även säga. Men att tolka bokstavligt kan ge upphov till många genuina situationsbundna gapskratt så det kan vara värt att misstolka vissa saker. Och ser du han flinar stort när han försöker berätta något du ska göra, så kan du vara ganska säker han har tänkt ut det blir tokroligt! Och det är lika roligt att du lyder som att du chockat utbrister "nämen det går väl inte?".
Min son är nonverbal. Så det kommer bli en hel del missförstånd, det är okej att blir så! Han kommer att försöka fysiskt visa vad han vill om du inte kan hans tecken, så han vill inte vara elak när han drar i dig. Inte heller vill han vara elak när han slår någon eller kniper eller så, det är något som inte går som han vill/tänkt sig. Det är något som stressar honom, någon som inte ger honom uppmärksamhet eller inte lämnar honom i fred. Han har alltid någon orsak, men han kan inte berätta den.
Min son stimmar stundvis väldigt mycket. Han viftar med sina händer, han gungar fram och tillbaka i olika takter, han biter på kläder/händer/leksaker och studsar överallt i soffan. Nej, jag tänker inte säga åt honom att sluta fast det irriterar dig som inte är van. Men inte heller betyder det att dina barn får härma och studsa omkring hur som helst. Min son behöver sin stimming för att processera dagens händelser, sina känslor och för att reglera intrycken runt omkring honom så han ska orka. Orkar han inte blir han lättare stressad -lättare stress betyder mera knip och slag. Så jag väljer hellre en studsande, dunkande son än en knipande son -det hoppas jag du kan respektera.
Min son har "superhörsel" i jämförelse med många andra. Han hör lägre ljud än mig helt klart (till exempel hör han en bil ca 10 min före mig när de kommer hemma). Han hör alla ljud vi lärt oss filtrera bort (såsom kylskåpet, bakgrundsmusik och fläktar i restauranger och butiker). Han har väldigt bra gehör och är därför väldigt noga med vem han lyssnar på i Idol/Talent och vem han byter kanal vid. Dessa hörselegenskaper medför tyvärr svårigheter också, som sakta blir bättre genom passligt "tvång" -såsom utryckningsfordons sirener och utrymmen med annorlunda akustik/ljudnivå såsom simhallar och butiker. Så bli inte irriterad när han skriker och springer omkring i panik för att det blir för svårt för honom att ta in och förstå allt.
Min son ser detaljer så han vet när du ändrat på dig något (hårfärg) eller när något i huset ändrats (ny möbel/prydnad). Desto större förändring desto större stressfaktor, så väldigt stora förändringar kan jag behöva veta om på förhand så jag får förbereda honom på det. Detta tillsammans med hörseln gör att han gärna vill ha uppsikt över allt, så vi sitter gärna i ett hörn, så han ser ut över rummet, om vi går någonstans. Då vrider och vänder han sig minst i stolen och kan fokusera framåt samtidigt som han kan se allt som fångar fokus.
Min son är gärna med i leken eller och hjälper. Men han har inte så bra koll på sociala regler ännu, eller på sin egen styrka och impulser. Och han är nonverbal så utan teckenförståelse behöver det vara enkla lekar eller att ni förklarar noga vad hans uppgift i leken är. Desto fysiskare lekar desto enklare för honom att delta.
Jag hoppas, som hans mamma, att dessa små punkter kan hjälpa dig att bemöta min son när ni träffas. Så att du får se den underbart sprudlande glada pojken han är inombords! Så att han får ett bra minne av dig och är glad långt på förväg när jag nämner att du ska komma på besök igen.
Och dessa punkter hoppas jag hjälper både mig själv och dig att nu och i fortsättningen komma ihåg: han gör så gott han kan!
![]() |
Jag och min son, slutet av februari |
söndag 12 mars 2017
Lekrummets första tapet
Lekrummet är påbörjat med tapeter, och första tapetsorten är färdig! Det är klart, om den andra tapeten (av någon anledning) inte räcker så långt som planerat så måste vi ju lägga mera av denhär första tapeten istället.
Likaså har jag målat alla lister två varv nu. Och gubben har målat taket en tredje gång (men pratade om att behövs ett fjärde varv!?) vitt. Likaså målade och slipade han nya väggen färdig så vi fick tapetsera den samtidigt!
Jag ska ännu måla gardinstången med tillbehör vit. Fundera hur man lätt får bort gammal målfärg från dörr, kanske även måla den om får bort gamla. Lister på nya väggen och runt den dörren behövs. Så var det tapet nr två och förstås nytt golv! Sen är det bara inredning kvar att göra.
Målade och omålade lister. Tog ner en hög med lister i gången, målade två varv och böt hög sen.
Mönstret syns inte så bra på bild, men bättre på riktigt! Är åtminstone nöjd med den!
Tapet nr två är tyvärr en som limmet ska läggas på tapeten -inte på väggen som vi hittills... men va ska vi inte fixa det också. Fast vi inte har något tapetseringsbord.
Likaså har jag målat alla lister två varv nu. Och gubben har målat taket en tredje gång (men pratade om att behövs ett fjärde varv!?) vitt. Likaså målade och slipade han nya väggen färdig så vi fick tapetsera den samtidigt!
Jag ska ännu måla gardinstången med tillbehör vit. Fundera hur man lätt får bort gammal målfärg från dörr, kanske även måla den om får bort gamla. Lister på nya väggen och runt den dörren behövs. Så var det tapet nr två och förstås nytt golv! Sen är det bara inredning kvar att göra.
Målade och omålade lister. Tog ner en hög med lister i gången, målade två varv och böt hög sen.
![]() |
Nya väggen målad |
![]() |
Första våden |
![]() |
Fafi kom och hjälp till |
Mönstret syns inte så bra på bild, men bättre på riktigt! Är åtminstone nöjd med den!
Tapet nr två är tyvärr en som limmet ska läggas på tapeten -inte på väggen som vi hittills... men va ska vi inte fixa det också. Fast vi inte har något tapetseringsbord.
fredag 10 mars 2017
Glutenfri paj
Prövade på en glutenfri paj med majs och maletkött en dag! Ovan ser ni ingredienserna till bottnet.
Botten
1 dl vatten
1/2 tsk psyllium
2 dl majsmjöl
1/2 dl riven ost
2 msk potatismjöl
Salt
- Blanda psyllium i halv dl vatten och låt svälla 10 min.
- Blanda i resten och knåda jämn.
- Tryck fast i en form men löstagbar botten, 24cm i diameter max.
- Grädda i 175 grader, lägsta falsen i ca 25 min.
Medan du väntar på botten tar du fram fyllningens ingredienser!
Fyllning
400 gr maletkött
2 msk vatten
En burk tomatpure
Tacokrydda
1 1/2 dl riven ost
1 dl majs
Samt
En avokado
Två tomater
En burk creme fraiche
Blanda ihop avokado, tomat och creme fraiche medan du steker köttet.
Lägg till tomatpure, vatten i köttet. Lyft av från plattan och rör ner 1 dl ost och majs.
Fyll bottnen, lägg på resten av osten.
Servera med röran på.
Jättesmaskens! Men bottnet blev väldigt skarpt, som chips nästan, och röran blev sur till dagen efter. Så en färskvara helt klart. Men otroligt god! Blir absolut fler gånger, men kommer då laga trippelsats botten så den räcker till större form (nu var det just och just till en 24 cm i diameter).
Näringsvärden
Räknat på 4 bitar med creme fraicheröra.
Kcal: 630
Kolhydrat: 37,1 gr
Fett: 38,8 gr
Protein: 29,9 gr
torsdag 9 mars 2017
Viborgtips!
![]() |
Bild från Wikipedia |
Nu har vi bokat årets semesterresa! Den går till Viborg/Vyborg!
Så nu vill jag höra alla era tips och råd angående staden!
Matställen man måste besöka, sevärdheter värda ett stopp och undangömda pärlor!
Vi tar en kryssning från Lappenranta till Viborg, så vi behöver inget visum -fast vi är två nätter på hotell.
Även andra tips! Såsom hur vet man vad som är taxi och inte? Kan de engelska eller får man räkna med konstanta missförstånd? Hur mycket pengar kan man behöva med för två personer och två dagar?
Bomba mig med allt ni vet om Viborg!
onsdag 8 mars 2017
Att månadshandla
Försöker att planera och handla mat för en månad framåt nu för tiden. Något som jag alltid nu som då hör att andra också skulle vilja kunna göra, själv tycker jag det blir enklare för varje gång! Jag började lätt med att planera några dagar - en vecka - två veckor och sedan upp till en månad då fick det i rutin vartefter!
Men tänkte ändå ge lite tips! Såna som funkat för mig, om de funkar för dig vet jag ju tyvärr inte men det kan vara värt ett försök om ni vill börja månadshandla.
Varför ni ska börja göra det? Tja, som med allt annat så råder det starka skillnader kring om det är mera ekonomiskt att storhandla en gång i månaden eller om det är bättre att fördela det på ungefär en vecka. Snabb googling gav lika många åsikter som personer, för en gång skull var det ett forum som gav bästa svaret: det är högst individuellt vilket som blir billigare. Kan man besöka butiken och fylla på med bara färskvarorna utan att köpa hem något extra så blir storhandling det billigaste alternativet, men köper du alltid något smått utöver det du behöver blir det dyrare i längden och det kan löna sig att handla för en eller två veckor i gången.
Jag storhandlar en gång i månaden, sen skickar jag ofta min fästman efter mjölk och andra färskvaror som inte står sig i en månad (fast mer och mer mjölkprodukter också står sig längre nu). Så det fylls oftast på med mjölk, bröd och frukt (men frukt brukar jag handla prick klockan 9 från Halpa-Halli då de lägger frukter som de annars skulle slängas i påsar för 50/20/30 cent per påse -och brukar vara 1-3 kg i en påse beroende på fruktsort). Måste erkänna att jag önskar S-kedjan och K-kedjan kunde ta efter Halpa-Halli med detta! Är ju sällan något riktigt fel på frukterna som de "måste" slänga och när man är en familj med barn som älskar frukt är det ju idealiskt!
Men tillbaka till månadshandlingen! Det innebär alltså att jag planerar för fyra veckor i gången. Vecka 1-4 finns uppe i köket på väggen där jag skriver ner varje dags måltid/er. Nu är ju mina barn i dagis 4 dagar i veckan så de dagarna planeras endast middag (jag äter till lunch det som lämnat från föregående middag eller något simpelt såsom tonfisk och ägg), fredag och helgen däremot är det både lunch och middag som står planerat. Mellanmål, morgonmål och kvällsmål står aldrig uppskrivet eftersom det alltid är samma alternativ för dem (smörgås, yoghurt, frukt eller flingor) -dessutom så äter de nu morgonmål på dagis sedan tiderna ändrades till samma som min mans arbetstider. Slipper vi köra ut dubbelt från Kalapää varje dag.
Varannan vecka prövar jag nya recept, varannan vecka väljer jag rätter jag vet är goda -och som är enkla att laga mycket av. För er som inte följt med bloggen kan jag ju påpeka att varannan vecka är vi två vuxna och två barn, varannan två vuxna och sju barn. Så de veckor då vi är nio hemma på middag lagar jag ofta rätter jag kan utantill (eller som gubben kan utantill) såsom maletkött med makaroner, plättar, hemlagad pizza, kyckling med ris och så vidare som är enkelt att tillreda mycket och inte kräver desto flera ingredienser eller uppmätning.
De veckor då vi är fyra bara så prövar vi istället nya recept från S- och K-kedjans mattidningar, de är ofta färdigt i 4-6 portioners uppdelning (om än jag ofta tycker deras portioner är ofantligt stora) och om de är goda sparar jag recepten i en urklippsbok. Småningom sen kan jag kanske pröva att omvandla något av de recepten så det räcker till nio istället (alltså ungefär 18 portioner).
När du planerar maten kan du färdigt skriva upp ingredienserna på en egen lista (speciellt då de recept som är nya), skriv också datumet för varje dag (t.ex. mjölk, ströbröd, ägg, skinka 20.3) som de ska användas. Då kan du enkelt i butiken se på förpackningen om de håller till och med användningsdagen.
Men du ska komma ihåg du har en ovärderlig kompanjon när det kommer till "storhandlande": FRYSEN! Allt kött kan du frysa och det håller minst en månad (egentligen flera men vi månadshandlar ju nu bara) efter datumet på förpackningen. Så du kan utan problem köpa sådant som går ut samma dag bara du lägger det i frysen hemma (och där sparar du ju ofta då 30-50% av priset på varan). Jag har också prövat frysa kvarg utan problem -lade det bara i en vanlig frysask istället för ämbaret. Likaså smör, ost och bröd går ju utan problem (personligen är jag inte så förtjust i upptinat bröd men det går bra som mat åt djuren) att frysa, samt alla söta bakverk.
Så, för att överskåda hittills:
PS: Det är sällan jag går till två butiker, brukar fokusera på Prisma vid månadshandling. Men eftersom vissa ingredienser ur K-kedjans mattidning inte finns i S-kedjans affärer gick jag till båda denna gång -vilket blev avsevärt dyrare! På bilden fattas också två födelsedagspresenter samt rödvinet (också ingrediens en dag).
Hade inte skrivit upp ölen (slutförsäljning av 0,5 liters) eller chipset heller utan tog det som extra gott för denna månad. Hela kalaset (med presenterna inräknat) blev ca 220€. Alltså 55€/vecka, så med tanke på de färskvaror som behövs till stannar det på ca 70€/vecka i genomsnitt. Inte illa för en familj på 4-9 personer!
Men tänkte ändå ge lite tips! Såna som funkat för mig, om de funkar för dig vet jag ju tyvärr inte men det kan vara värt ett försök om ni vill börja månadshandla.
Varför ni ska börja göra det? Tja, som med allt annat så råder det starka skillnader kring om det är mera ekonomiskt att storhandla en gång i månaden eller om det är bättre att fördela det på ungefär en vecka. Snabb googling gav lika många åsikter som personer, för en gång skull var det ett forum som gav bästa svaret: det är högst individuellt vilket som blir billigare. Kan man besöka butiken och fylla på med bara färskvarorna utan att köpa hem något extra så blir storhandling det billigaste alternativet, men köper du alltid något smått utöver det du behöver blir det dyrare i längden och det kan löna sig att handla för en eller två veckor i gången.
Jag storhandlar en gång i månaden, sen skickar jag ofta min fästman efter mjölk och andra färskvaror som inte står sig i en månad (fast mer och mer mjölkprodukter också står sig längre nu). Så det fylls oftast på med mjölk, bröd och frukt (men frukt brukar jag handla prick klockan 9 från Halpa-Halli då de lägger frukter som de annars skulle slängas i påsar för 50/20/30 cent per påse -och brukar vara 1-3 kg i en påse beroende på fruktsort). Måste erkänna att jag önskar S-kedjan och K-kedjan kunde ta efter Halpa-Halli med detta! Är ju sällan något riktigt fel på frukterna som de "måste" slänga och när man är en familj med barn som älskar frukt är det ju idealiskt!
Men tillbaka till månadshandlingen! Det innebär alltså att jag planerar för fyra veckor i gången. Vecka 1-4 finns uppe i köket på väggen där jag skriver ner varje dags måltid/er. Nu är ju mina barn i dagis 4 dagar i veckan så de dagarna planeras endast middag (jag äter till lunch det som lämnat från föregående middag eller något simpelt såsom tonfisk och ägg), fredag och helgen däremot är det både lunch och middag som står planerat. Mellanmål, morgonmål och kvällsmål står aldrig uppskrivet eftersom det alltid är samma alternativ för dem (smörgås, yoghurt, frukt eller flingor) -dessutom så äter de nu morgonmål på dagis sedan tiderna ändrades till samma som min mans arbetstider. Slipper vi köra ut dubbelt från Kalapää varje dag.
Varannan vecka prövar jag nya recept, varannan vecka väljer jag rätter jag vet är goda -och som är enkla att laga mycket av. För er som inte följt med bloggen kan jag ju påpeka att varannan vecka är vi två vuxna och två barn, varannan två vuxna och sju barn. Så de veckor då vi är nio hemma på middag lagar jag ofta rätter jag kan utantill (eller som gubben kan utantill) såsom maletkött med makaroner, plättar, hemlagad pizza, kyckling med ris och så vidare som är enkelt att tillreda mycket och inte kräver desto flera ingredienser eller uppmätning.
De veckor då vi är fyra bara så prövar vi istället nya recept från S- och K-kedjans mattidningar, de är ofta färdigt i 4-6 portioners uppdelning (om än jag ofta tycker deras portioner är ofantligt stora) och om de är goda sparar jag recepten i en urklippsbok. Småningom sen kan jag kanske pröva att omvandla något av de recepten så det räcker till nio istället (alltså ungefär 18 portioner).
När du planerar maten kan du färdigt skriva upp ingredienserna på en egen lista (speciellt då de recept som är nya), skriv också datumet för varje dag (t.ex. mjölk, ströbröd, ägg, skinka 20.3) som de ska användas. Då kan du enkelt i butiken se på förpackningen om de håller till och med användningsdagen.
Men du ska komma ihåg du har en ovärderlig kompanjon när det kommer till "storhandlande": FRYSEN! Allt kött kan du frysa och det håller minst en månad (egentligen flera men vi månadshandlar ju nu bara) efter datumet på förpackningen. Så du kan utan problem köpa sådant som går ut samma dag bara du lägger det i frysen hemma (och där sparar du ju ofta då 30-50% av priset på varan). Jag har också prövat frysa kvarg utan problem -lade det bara i en vanlig frysask istället för ämbaret. Likaså smör, ost och bröd går ju utan problem (personligen är jag inte så förtjust i upptinat bröd men det går bra som mat åt djuren) att frysa, samt alla söta bakverk.
Så, för att överskåda hittills:
- skriv upp den mat ni ska äta varje dag
- skriv upp varje ingrediens med datum det ska användas (hoppa över det ni har hemma redan i basförrådet såsom tomatkross, mjöl)
- handla maten fast med rabattpriser eller datum som kommer snart
- frys maten tills den ska användas
- håll matplanen!
Det sista är kanske viktigaste, för börjar ni gå ifrån matplanen så är det lätt hänt ni slutar planera helt. Sedan kan det ju behöva justeras lite -det gör nog jag också. Som igår hade jag inte tid att laga det som var planerat så valde en annan rätt på listan som tog mindre tid -så de böt bara plats helt enkelt. Behöver inte göra det mera invecklat än så! Sedan kan man ju alltid ha "emergency food" hemma -snabblagat när oförutsägbara hinder kommer i vägen för planen (såsom just ägg och tonfisk eller påsar med halvfabrikat såsom pasta carbonara). Visade ju i ett tidigare inlägg våra matskåp (klick) och detta finns alltså mer eller mindre alltid i vårt skafferi (alltså menar inte kylskåpet nu) och man kan röra ihop det mesta av de ingredienserna vi har.
Eftersom vi har vårt basförråd blir det såklart mera som behövs handlas vissa månader (då mjölet, pastan, riset osv börjar ta slut) men då skriver man de basvarorna först på listan (basvarorna har ju ofta väldigt långa datum). Och underskatta inte konserver! De är super, speciellt om du lär dig använda kryddor så smakar de alla mums (till och med svamparna). Bara att pröva dig fram modigt!
Men ja, hoppas detta gav er lite tips! Och jag är ju väldigt intresserad av att höra hur ni gör?
Vill avsluta med att ge er några bilder över vad jag beskriver ovan:
![]() |
Veckornas matsedlar |
![]() |
Handelslistan (med i butiken och sträcka över vartefter) |
![]() |
Citymarkets varor |
![]() |
Prismas varor |
Hade inte skrivit upp ölen (slutförsäljning av 0,5 liters) eller chipset heller utan tog det som extra gott för denna månad. Hela kalaset (med presenterna inräknat) blev ca 220€. Alltså 55€/vecka, så med tanke på de färskvaror som behövs till stannar det på ca 70€/vecka i genomsnitt. Inte illa för en familj på 4-9 personer!
Lipton Organic Tea
Jag fick möjlighet att pröva på Lipton Organic tesorterna Russian Grey och Ceylon genom Buzzador. Deras ekologiska te är alla plockade från samma farm (Single Source Estate) och certifierade med EU Organic och Rainforest Alliance.
Russian Grey är svart te smaksatt med bergamot och citron. Naturenligt odlat och plockat på Sri Lanka med 100% naturliga aromer.
Personliga åsikter: kände inte av så mycket citrussmak i teet, varken då lät det dra de två minuter som rekommenderades på paketet eller när jag (som jag normalt lagar te) doppade det intensivt en stund. Att det inte var helt vanligt svart te märktes dock bra men hade önskat en kraftigare smakupplevelse. Kom sig inte upp på min topplista av tesorter.
Ceylon är ett unikt svart te helt utan andra aromer. Teet kommer från Sri Lankas berg och är perfekt när du vill koppla av och ladda energidepåerna.
Personliga åsikter: var helt klart bättre än Russian Grey! Som bilden visar satsade jag på att ta en kopp på kvällen när de yngsta barnen gått och sova medan mannen försökte få internet att fungera igen och jag själv hade inga "måsten" kvar för dagen. Det enda negativa med Ceylon var att eftersmaken blev en aning besk när man lät det dra sig i två minuter (eller längre då jag glömde koppen en par gånger) -när jag doppade till "passlig färg" så smakade det däremot väldigt gott både under drickande och efter.
Eftersom det är endast 20 påsar i en förpackning är priset för tesorterna (runt 3€ beroende på vilken butik du besöker) i det dyraste laget. Ceylon kan jag kanske tänka mig att köpa på nytt men eftersom Russian Grey lämnade mera att önska kring smakupplevelsen lär det inte komma sig med på köplistan efter att förpackningen är slut.
#liptonluomubuzz #lipton #buzzador
måndag 6 mars 2017
Blockad i grupper
Så en av facebooks konstiga regler igen. Man får visst inte publicera alltför många saker till salu på loppisgrupper. Eller, jag antar det eftersom jag blev förbjuden att under ett dygn lägga upp något i NÅGON grupp -eller kommentera för den delen något heller. Väldigt irriterande om jag får säga det själv.
Jag har att det har något att göra med spam. En sorts kontroll mot spamskapare -men de kunde ju ha förvarnat om i stil "wow slow down girl, du beter dig som en dator så om du inte slutar nu måste vi tillfälligt blockera dig" eller något. Nu gick jag miste om flera saker jag ville ha från loppissidorna och kunde inte kommentera på en hel del frågor som ställdes i andra grupper (såsom stödgrupper för föräldrar med barn i behov av särskilt stöd). Och ärligt är det del två som irriterar mig mest.
Men nåväl, jag kom mig in på grupperna igen. Fick upp det som de blockade till salu och kan nu fortsätta skriva i grupper och så vidare -tills det händer nästa gång.
Men jag trodde ju att tanken med loppisgrupper skulle vara att sälja saker. Och att man faktiskt ska få sälja dem då också. Men jaja, ska väl sluta haka upp mig på det. Bara en till regel på facebook jag såg ingenstans och inte fick någon förvarning om...
Så de två senaste dagarna har jag inte kunnat dela inlägg om mina alster jag lagt upp hit, ni hittar till dem HÄR och HÄR. Ifall ni vill gå in och kolla.
Men nu ska jag försöka gå ner och träna lite tror jag. Har lämnat efter med träningen helt otroligt den senaste tiden då varit så trött och stressad inombords. Min "kost" har visat samma tendenser.
Inte för att jag vet om man kan kalla bullar, choklad och te för kost. Det är väl tvärtom avsaknaden av kost som det är? Men hoppeligen får jag igång mig själv småningom. Måste få omskiftat mitt fokus bara från det som stressar och jag inte kan påverka till det som får mig att må bra och jag kan påverka! Låter ju simpelt nog... bara det skulle vara lika simpelt som det låter då också.
Jag har att det har något att göra med spam. En sorts kontroll mot spamskapare -men de kunde ju ha förvarnat om i stil "wow slow down girl, du beter dig som en dator så om du inte slutar nu måste vi tillfälligt blockera dig" eller något. Nu gick jag miste om flera saker jag ville ha från loppissidorna och kunde inte kommentera på en hel del frågor som ställdes i andra grupper (såsom stödgrupper för föräldrar med barn i behov av särskilt stöd). Och ärligt är det del två som irriterar mig mest.
Men nåväl, jag kom mig in på grupperna igen. Fick upp det som de blockade till salu och kan nu fortsätta skriva i grupper och så vidare -tills det händer nästa gång.
Men jag trodde ju att tanken med loppisgrupper skulle vara att sälja saker. Och att man faktiskt ska få sälja dem då också. Men jaja, ska väl sluta haka upp mig på det. Bara en till regel på facebook jag såg ingenstans och inte fick någon förvarning om...
Så de två senaste dagarna har jag inte kunnat dela inlägg om mina alster jag lagt upp hit, ni hittar till dem HÄR och HÄR. Ifall ni vill gå in och kolla.
Men nu ska jag försöka gå ner och träna lite tror jag. Har lämnat efter med träningen helt otroligt den senaste tiden då varit så trött och stressad inombords. Min "kost" har visat samma tendenser.
Inte för att jag vet om man kan kalla bullar, choklad och te för kost. Det är väl tvärtom avsaknaden av kost som det är? Men hoppeligen får jag igång mig själv småningom. Måste få omskiftat mitt fokus bara från det som stressar och jag inte kan påverka till det som får mig att må bra och jag kan påverka! Låter ju simpelt nog... bara det skulle vara lika simpelt som det låter då också.
Prisoner in own mind
Detta var under slutarbetet av närvårdarstudierna. Vi lagade ett gemensamt arbete kring beroende och som bilden visar tog vi upp fem olika beroenden: mat, narkotika, alkohol, shopping och läkemedel.
Så egentligen hade jag inga stora baktankar med detta alster, det var mera ett förslag till pärm på vårt arbete. Men det är ändå hemskt, hur enkelt det sist och slutligen är för var och en att hamna in i ett sjukligt beroende av något. Och hur man kan bli beroende av så mycket olika saker/ämnen/föremål.
lördag 4 mars 2017
Hypnoguy
Manipulation, det är vad mitt alster försöker visa. Hur man gradvis hypnotiseras till att tro, tänka, uppföra sig och vilja saker man från början inte alls hade velat.
Manipulation i relationer sker stegvis. Det börjar med en individ som verkar så härlig, men sakta smyger det sig in något som inte är lika härligt. Bara något smått här och där, något som man ännu kan acceptera som en egenhet bland alla andra härliga saker. Men småningom, då du inte längre tänker på egenheten så kommer en ny egenhet, eller börjar komma kommentarer kring dina "egenheter" som denne vill du ska förändra. Du kanske gör det, du vill ju er relation ska funka.
Så fortsätter det, tills du plötsligt står där handfallen med känslan vart har JAG försvunnit. Ibland får du den känslan först när du kommer dig bort från hypnotisören -om du lyckas komma dig bort. Allt som oftast krävs det något så starkt, något utanför dig själv, för att denne ska orka bryta upp från hypnotisören och våga stå där -borttappad i sig själv. Ibland kan vetskapen att man vägrar låta sina barn uppfostras på detta sätt eller av en sådan person vara det som gör att du orkar gå...
fredag 3 mars 2017
Sportlov
Måndag: dagis för de fyra yngsta, ännu olika tider för dem att börja så kör ut med två bilar. Jag passar på att handla lite. Hemma sitter vi (jag och tre äldsta) mer eller mindre vid varsin skärm. Jag lagar Pasta Carbonara med extra mycket bacon i som lunch och hämtar sedan Viggo och Nina hem. River resterande tapeter i lekrummet och bara är resten av dagen (klick).
Tisdag: fortfarande olika tider för de fyra yngsta till dagis, så far via Halpa-Halli och lyckas vara först vid fruktkärran (sådana de snart skulle behöva slänga och därför säljer billigt istället). Handlar hem en hel del frukt (till barnens lycka på eftermiddagen). Efter lunchen (lasagnette) far jag iväg efter det jag hade handlat på facebook-loppis från Nykarleby och Oravais (samt Lotlax blev det samtidigt). Hemma börjar jag fixa färdigt Ninas rum (klick) efter att gubben sagt han hinner ta hem alla kl 16. Så vi bara är där hemma sedan.
Onsdag: första dagen som Viggo och Nina börjar tidigare (kl 8) och ska äta morgonmål på dagis. Smått protester kring att fara iväg till dagis, speciellt från Ninas sida, men de kom sig dit. Jag och tre äldsta hemma, lagar gröt till lunch efter att jag spacklat väggarna i lekrummet. Sedan går vi ut i blidon (tösnön?) och bygger olika saker samt har ett kort men intensivt snöbollskrig.
![]() |
Min snöborg |
![]() |
Jennys snögubbe |
Belönade oss med varm choklad och kanelbulle när vi kom in i värmen tillbaka. For ut till Norrvalla efter att alla slutat dagis, möttes alltså där. Vi var först på plats, eftersom jag hade räknat med att idrottshallen skulle vara tung för Viggo att vistas i -men denna gång gick det inte alls att få honom lugn. Så när mommo kom så gick de ut och gå i korridorerna och sedan fick han följa med mommo hem medan vi andra lämnade och leka av oss en stund till.
![]() |
Nina i ringarna |
![]() |
Hula-hula ringarna var o kul |
Jag fick själv huvudvärk av bowlinghallens ljud tyvärr så var allmänt borta under kvällen.
Fredag: de två nästäldsta och Viggo hemma i huset. Spelade mera Manno Monster, Afrikas Stjärna och Viggo valde Twister. Väldigt roligt att se Viggo intresserad av att spela brädspel med oss också -om än tålamodet var väldigt kort ännu.
Vi hade planerat att fara och simma men det öppnade så sent så vi valde att fara till HopLop istället. Så plockade upp äldsta i centrum igen och körde dit. Var smockfullt med barn mot andra gången vi varit dit (då bara Viggo och jag), men gick ändå helt bra! Bara vid trampolinerna man behövde köa för att få studsa.
Det var det sportlovet, tror helgen får gå i lugnets tecken så kanske min huvudvärk skulle ge med sig till slut. Utevistelse i snön och pulkabacken här i närheten så kanske det räcker då.
Särskilt då brädspelen nu mest börjar låta som "du fuskar" "nej du gör ju det"... blir nog bra med vardag om ett par dagar på nytt!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)