En människa kan bli trampad på, hånad, utstött och utsatt för alla möjliga hemskheter. Ens hjärta lider för varje hemskhet som händer. Hjärtat smutsas ner och verkar delvis upplösas inombords.
Ändå finns alltid hjärtat kvar. Slår vidare trots allt som händer. Trots allt det hör och ser. Kanske inte alltid det fysiska hjärtat men det psykiska.
Det fortsätter att hoppas och älska, genom de mest grymma öden. Och oavsett hur smutsigt hjärtat blir så finns det ändå där.
Väntandes, på någon som kommer med trasan och vattnet för att putsa upp det på nytt. På att hjälpa dig få ett helt och rent hjärta igen.
Du måste bara våga tro och hoppas, hålla hjärtat öppet. Lite polera det nu som då för att ge det luft. Hålla det lite högre upp för att det inte ska hamna i dyn vid dina fötter.
Tror du mig inte? Såklart inte. Inte om det inte ännu blivit putsat.
Men du ska få se. Förr eller senare.
Och nej, jag pratar inte om "den rätte" i äktenskapliga sammanhang. Utan om någon som bryr sig om dig. En vän, släkting, barn, förälder, myndighetsperson eller då partner. De är alla lika värdefulla i att hjälpa ditt hjärta.
Och fast du inte vet om det, så har helt säkert du också putsat någons hjärta. Kanske gör du det varje dag. Bara för att du finns i dennes liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar