Ingen fara tänkte jag med det, feber är feber så att han var lite trött var inget konstigt.
Men så slutade han att äta, okej, sjuk hals. Försöker med glass eller yoghurt, nähä inte det heller!?
Så kom den stora chocken, han slutade dricka! Ingen saft alls eller något. Bara ligger.
Då började jag bli orolig, för ni som känner oss bra vet han vill dricka konstant. Och aldrig sagt nej till god mat.
Och aldrig ligger stilla, så stilla att man inte ens tuggar på någon sak! Ingen leksak, inte tröjan, inte täcket -ingenting for upp i munnen!! Nu blev jag på riktigt orolig och bestämde att om han inte äter/dricker på onsdagsmorgonen far jag och visar upp honom.
Så kom onsdagsmorgonen. Ingenting.
Beställde tid till Oravais HVC, moffa kom för att vara med Nina och då åt Viggo lite glass.
Undersökning gick bra, CRP 78 så eftersom de inte hittade orsaken blev vi remisskickade till sjukhuset.
Nå remissen hade inte kommit. Fick vänta på barnläkaren. Han drack en tripp då.
Så började den lååånga väntan på labbsköterskorna som skulle ta blodprov. Över två timmar fick vi vänta i det lilla lekrummet i akutens C-korridor!
Trodde att barn hade förtur då de har svårt att vänta länge i vilket fall som helst! Så började verkligen vara på bristningsgränsen för Viggo...
Så blev glad när vi fick lov att fara hem och de skulle ringa med testresultaten.
Och resultaten var bra.
Hemma köpte jag hans favoritlimpa åt honom och vattenmelon. Så fick honom att äta en del då.
Idag är han sitt vanliga busiga, törstiga och hungriga jag. Lite extra gnällig men min pojke igen.
Men han var så duktig! Fast han undersöktes två gånger så klagade han inte alls, och för en gångs skull satt han nästan helt stilla då de skulle ta blodprov. Han har blivit så duktig på undersökningar!
 |
| Just innan vi far mot HVC |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar