lördag 30 december 2017

Utflykt till Härmä

Som jag skrev var jag en aning orolig för om en dags förvarning skulle vara tillräckligt (klick till det inlägget).

Nå ivrig att komma sig iväg. Och att moffa skulle komma med. Också att vänta på de andra som skulle med gick bra.

Bilfärden dit gick också bra. Satt lugnt, gunga en del och gick igenom så moffa hade packat allt åt sig.

Kom vi dit. Gick in. Nina kom med mig, Viggo med moffa. Gick bra. Fast de glömde Viggos simbyxor först, hade bara simblöjan.

Ville genast åka rutschkana. Hade med deras flytmaskar också som band runt deras midjor.

Gick också bra. Några gånger rutscha han. Sen var det stopp. Hem, hem, hem. Visade bara att skulle hem. Olycklig.

Försökte prata med honom och locka med och simma mera, men nej. Moffa och Viggo fick gå upp och jag simmade en stund till med Nina.

Hittade dem i cafet sen. Såg på moffas bilder på telefon och drack tripp. Bestämd vi skulle äta där, Viggo verkade med på det.

Tills vi hade betalat och gick in i matsalen. Då ville han bara hem igen. Och jätteolycklig och arg.

Fick ta en barnstol. Annars skulle han inte suttit. Maten rörde han knappt, fast la på youtube på min telefon och stödde upp den med massa servetter.

Hans mat

Fick mata honom med efterrätten (bärkräm). Sen ville han hem. Och vi for hem. Men då han slutade "trilskas" så började Nina.

Hemma hade jag lovat åka pulka. Så gick till lilla pulkbacken, men de prövade bara varsin gång och konstatera det inte gick så bra med så mycke snö.

På väg hem från backen

Så gick hem. Sambon kom hem samtidigt. Men inne började en massa leksaker flyga. Och ett vedträ träffade väggen ovanför mitt huvud.

Timetimern så var inte populär heller. Den gick för långsamt tyckte han. Men det var ändå bättre än utan den. Så ska absolut fortsätta använda den!

Den hittades annars på Halpa-Halli för 12,95€. Stor modell med 1 h tid att ställa. Magnet för kylskåp, fot för att stå på bordet och hål för att hängas upp på väggen.

Då detta blir invant tror jag vi får investera i fler. Så finns här och där. Men inte varit riktigt lika panik med maten nu så nog hjälpt.

Sov ganska okej ändå efter allt. Vaknade runt 1 som vanligt, hade morgon run halv 6. Såg på plattan en stund, lade själv på nattmusiken och somnade om. Vaknade och såg en stund till på plattan, så vi steg upp 8.

Men vad ska den gyllene medelvägen med förberedelsetid vara? Så mycket kan hända på en vecka och sällan har man så lång varsel.

Men en dag är för kort. Blir väl att pröva sig fram vartefter man vet något nytt kan hända.

Eller så är det just nu det behövs väldigt lång förberedelse. Då han verkar utvecklas mycket igen nu.

Får fortsätta leka detektiv, på mitt eget barn. Så ska vi nog hitta något som funkar för alla.

torsdag 28 december 2017

Jul annandag

26.12 kallas jul annandag. Om det är sammansatt ord, bindestreckord eller två ord har jag ingen aning.

Viggos energinivå fortsatte vara låg (med andra ord skulle obekanta tro den var hög). Skulle fara ut till butiken, bara sambon och jag.

För på nätet stod det att Halpa-Halli skulle vara öppet. Men på dörren stod det stängt. Så fick fara en sväng via S-Market och hem.

Insåg ganska snabbt att något behövde vi hitta på. Som tur hade min syster bjudit in oss. Men det var ju oplanerat.

Så Viggo började begära hem efter ungefär en kvart. Hade inte ro att äta nå kex och ris ala malta med fruktsallad heller.
Och vandrade mest av och an. Hitta inte ro att göra något. Men fick med oss i kurragömma en sväng också.

Hemma lekte vi på kvällen en stund. Låtsades fara iväg med bil (köksstolarna) och läste böcker. Nujust är Alla barnens sångbok bäst.

Men borde komma ihåg att tacka nej till sådant som planeras för sent. Sånt som inte hunnit med på veckoschemat.

Men kan ju hoppas en dags förvarning räcker. För imorgon ska vi till Härmä och simma. Och det bestämdes idag.

Sen har vi bara simmat i Härmä en gång förr. Men då gick det bra bara vi varit en stund. Hoppas det dka gå bra genast eller efter en liten stund nu också.

tisdag 26 december 2017

Juldagen

Som jag avslutade inlägget om julafton så fick jag sovmorgon (klick). Och morgonen var ganska lugn egentligen.

Värmde gårdagens pizza till lunch. Älgköttsoppa till middag sen på eftermiddagen.

Efter lunch skickade vi ut sambon och vandra några timmar. Han kom tillbaka ca 15 (så närmare tre timmar gick han).

Vi for ut på träsket med moffa istället. Hade sparkstöttingarna så gick fint. Han pekade ut de områden som kan vara falskast (med isens tjocklek).

Lillmirron följde med ut på isen

Viggo var fundersam då isen talade så mycket (ljudet av vågorna mot undre sidan av isen). Men ingen oro egentligen, ville bara veta vad det var.

Viggo fick också pröva att köra sin nya radiostyrda bil ute på gården. Gick bra tills den inte fick grepp på isen mera. Va åtminstone omtyckt!

Panter ville leka med bilen

Nina hade blivit så duktig på att sparka redan. Tog sig fram utan problem.

Men alla märkliga dagar hade tagit ut sin rätt på dem. Båda väldigt trötta. Så Nina trotsig, och Viggo också.

Men hans trots vill tyvärr vara en aning värre än Ninas. Då hans vill bli så fysisk med slag och kastning av saker.

Men vet inte vad jag kunde gjort annorlunda. Kanske ännu mera strukturerat dagen i vilken ordning göra vad och exakt hur länge.

Men då ska man veta exakt vad man själv (och sambon och systern) orkar också. Hur ens egna energidepåer är.

Något jag inte vetat på en tid. Då de ändrat från dag till dag, timme till timme.

Men vi lekte en bra stund tillsammans alla fyra. Att vi körde bil till olika ställen när vi satt på köksstolarna, byggde två nya pussel.

Som sista sak innan nattrutinerna (kvällsmat, medicin, saga, tandborstning, sängen). Och det var uppskattat. Borde kanske lägga in flera lekstunder med honom. Eller möjligt att välja lek eller skärm.

Men fortfarande, då ska jag veta vilka depåer av energi jag har. Eller så får jag bara orka för barna skull. Precis som med att börja gå ut under hemmadagarna mera också.

Mera att göra, mera "måsten", men lika lite energi ännu. Nå, jag får tanka energi senare någon gång! 

måndag 25 december 2017

Julafton 2017

Tidig morgon som sagt. Och idag skulle julklappsutdelning två gå av stapeln.

Lagade pyttipanna som lunch av julmaten. Lite omväxling på smaken då.

Sen kom mommo på besök, slapp hem från sjukhuset två dar före jul. Så roligt för oss allihopa att se henne!

Sen såg de en rödklädd typ komma med en sparkstötting längs vägen. Blev båda väldigt ivriga.

Kom tomten in och delade ut alla julklappar. Paketen öppnades i rasande fart, vissa bara kollades, andra prövades genast.

Viggo hade svårt med tanken på att alla paket skulle öppnas innan gjorde något annat (som äta eller se på tv/platta). 

Nästa år kanske han får öppna i etapper, eller försöker paketera saker tillsammans så blir färre paket.

Alla nya leksaker skulle fotas till Widgit

Favoritpresent blev som gissade de radiostyrda bilarna. Och böckerna, paw patrol kudden samt filmerna. Nina tyckte bäst om sin dator (öva bokstäver, siffror).


Efter presenterna så tog vi pepparkaakshus och kaffe/te/saft. Moffa kom in också då. Sen for de hem och vi hade småkaos.

Varit lite väl spännande med tomteväntande, paketutdelning och -öppning. Så ville flyga runt saker igen. Tvn fick sin första törn -men den höll som tur.

Så fick plocka ihop allt. Förde upp det. Mommo glömde julmaten så vi tog en promenad dit också. Var där en stund, lekte och såg på tv.

Hemma lagade vi pizza på älgstek. Efter maten hade jag lovat gå upp med Viggo. Höll det såklart, men han var trött. 

Så att vara ensam med båda uppe var uteslutet. Flög ner en del leksaker medan sambon städade upp köket. Men då han kom upp gick det lättare. 

Möblerade Ninas dockhus med de nya möblerna, läste böcker åt Viggo, städade upp pulpeterna deras så målarböckerna och pennorna rymdes dit.

Kvällsmaten smakade inte så mycket för dem. De var dessutom så trötta båda. Men båda somnade tämligen snabbt och lätt istället.

Minns inte vilken tid han vaknade så fick gå dit och sova. Men sen sov vi. Och fast jag hade glömt väckningen på så fortsatte vi sova. Sen fick han ha plattan en stund medan jag fortsatte sova.

Så fast sambon hade lovat mig sovmorgon så väckte jag honom inte. Hade redan fått sovmorgon till 7:30. 

Men har jag några lärdomar att ta med mig? Egentligen skrev jag de redan igår (klick). Men tål upprepas:

  1. Alla klappar delas ut under ett tillfälle
  2. När klapparna ska delas är noggrannt planerat till förmiddagen och inlagt på Viggos schema
  3. Han får antingen öppna några i gången eller de paketeras tillsammans så färre paket att öppna
Men det gick ändå ganska bra. Stundvis som blev för jobbigt för honom, med en massa spring fram och tillbaka. Så mer lugnt och planerat kommande års jular önskar vi!

söndag 24 december 2017

Dan före dopparedan

Dagen före julafton. Som i år nästan var julafton för oss. Eftersom det var sista veckodagen alla var hemma.

Julafton skulle mina bonusbarn tillbringa i andra hemmet i år. Så hur skulle vi lösa julklapparna?

Tja, jag tyckte att det vore enklare att ta dem dagen före -istället för i januari. Både sådär "tomtelogiskt" (att tomten lämnade av medan sprang runt och kolla) men också mera logiskt för mina barn.

Och såklart fick ju mina barn också några paket, inte alla dock. Utan några stycken så de inte skulle vara utan att öppna och göra när systrarna fick sina paket.

Fast, det var kaos. Egentligen. För ingen var ju nöjd med något utan någon annan fick det hen ville ha. Men på julafton insåg jag ju att en säck hade lämnat bort från utdelningen, så flickorna fick inte alla sina paket ännu.

Tror det skulle varit bättre att ha inplanerat det från morgonen. Eller alls inplanerat det åtminstone. Nu drog det bara senare och senare... memo till kommande år.

Fick de leka en stund så kom deras (bonus)faster, med en till omgång paket. Så kom min far med en leverans från min bror med familj. Så blev lite hackigt.

Pepparkakshus av bonuskusinerna

Nästa år ska det absolut vara max två gånger det ges nå paket. Helst endast en. För att det ska vara så lugnt dom möjligt sen.

Men efter alla paketutdelningar så fick vi äta julmat. Potatis, älgstek, skinka, senapssill och matjessill, grava lax, lutfisk, rödbeta och saltgurka, vitsås, köttbullar och colalimsa. Lunch var risgrynsgröt med fruktsoppa.

Och någon gång under allt tumult hann jag packa ihop flickornas saker. Så ganska just efter maten fick de fara iväg.

Hur gick kaoset med tanke på Viggo. Tja, jag var också stressad. Har ju insett jag har vissa drag starkt gemensamt med Viggo (mer om det i annat inlägg om någon uttrycker intresse).

Men han var stressad, och trött. Så leksaker flög nu som då. Fast då var ju bowlingspelet ganska bra så han fick kasta istället för att rulla.

Hade svårt med att Nina fick doktorväska, är ju han som älskar att leka doktor. Men de lekte ganska bra det tillsammans sen senare när de blev ensamma barn i huset.

Men sambon hade ändå bättre än förväntat sig som betyg. Om Viggos ork och beteende. Så Viggo blir äldre, och lite lugnare. Och vi blir som familj bättre att se vartåt det far.

Men han hade väldigt svårt att komma till ro, vände och vred sig och grät. Nina somna ganska snabbt så då flytta jag mig bredvid honom istället. Höll om honom, då somnade han.

Och han vaknade tidigt på julafton. Första gången kanske en 1 tiden. Jag somna i hans säng som vanligt då. Men 3:30 vaknade han igen, och då var det morgon. Ca 4:30 gav jag upp och tog fram plattan så han fick se på youtube medan jag sov en stund till. Någon som har en aning hur man får blockerat en del videor eller speciellt innehåll på youtube?

Sen försökte han somna om där 6 tiden. Och 7:30 ca vaknade Nina så då steg vi upp. Men julafton får ni läsa om imorgon...!

lördag 23 december 2017

Sonen i kyrkan

Som nämndes i inlägget kring hans julfest (klick) så skulle Viggo i kyrkan denna vecka. Något han hittills inte orkat med pga ljuden och akustiken.

Så på onsdagen for vi efter dagis, bara han och jag, till kyrkan. Vaktmästaren mötte oss där, en vaktmästare som Viggo känner.

Blev orolig i bilen. Skulle hellre farit hem. Men vi kom oss dit, vi tog hans iPad och gick till kyrkan. Vi kom in genom en sidodörr, inte huvud-ingången som vanligt. Började han stå och väga från fot till fot, första steget i hans orostrappa.

Men så ropade vaktmästaren hej. Jag hann tänka att "nej nu far det för honom", men hens rop lugnade honom och vi gick fram och hälsa. Tittade runt oss på den framställda julkrubban, tände granens belysning, tände ett stearinljus, lät vaktmästaren plinka på pianot och gick runt bland bänkarna.

Viggo fick själv välja var han skulle sitta med sin assistent när de kommer. Lade ut Josef och Maria dockor där. Insåg det sen att han valde en plats där det ekade mindre, för det var under orgeln så lägre i tak än resten av kyrkan. Så klok kille redan!

Vi fotade alltihopa också och lade in det under kyrkan på Widgit Go. Han var väldigt viktig med att välja vad som skulle fotas. Sen släppte vaktmästaren ut oss genom huvudingången.

For vi hem, gick igenom bilderna och pratade om det, jag lade till några extra bilder (buss, ramsa, sång mm) och han visade tydligt att han ville fara. Och att assistenten och systrarna Juliette och Nina skulle komma med.


Dagen efter, torsdag, skulle de fara från dagis dit. Antar det gick riktigt bra, det enda som står i hans kontakthäfte är just att det gick bra. Men att han började gråta när prästen skulle tala, för högtalaren var för nära (hade missat den när vi var och bekanta oss!). 

Så nu kom ännu en milstolpe i Viggos liv! Kanske inte så viktig sak men ändå, betydelsefull för honom och för mig. Att se något gör man rätt i förberedelserna inför nya saker, och att hans utveckling går framåt med att våga nya saker också. Även sånt som tidigare skrämt honom eller varit för jobbiga.

Sen besöker vi ju väldigt sällan kyrkan. Så inte viktigt på det viset, men man vill ju att han ska kunna följa med de andra barnen då de besöker. Och om det någon gång blir något som han behöver följa med till kyrkan för. 

Men jag är så stolt över min son! Han ger mig flera små glimtar av framsteg nästan varje dag nu, fast det kommer mycket bakslag också. Fast bakslagen behövs, och då försöker jag finnas där till hands. Och så tar vi oss igenom det tillsammans.

torsdag 21 december 2017

Sonens julfest

Viggo hade sin dagisjulfest på måndagen. Han såg så fram emot det hela dagen, pekade på bilden på sitt veckoschema flera gånger och kontrollerade att alla faktiskt skulle med.

Kom vi dit. Blev han lite orolig då var alla föräldrar och barn där. Fick han komma upp i famnen gick det bättre. Satte ner honom och sitta på sandlådans kant, för hela julfesten skulle vara ute.

Såg jag hur hans mungipor började dras neråt, sakta men säkert. Försökte prata med honom. Var det dags för dem att gå in och klä på sig dräkterna. Huvudskakning, nej skulle inte med.

Frågade om jag skulle följa med in. Ja, det skulle jag. Så följde honom in genom dörren, sen fick tanterna ta över. Såg bara att han kom och tittade ut i fönstret en sväng på allihopa.

Sen kom långa luciatåget vandrande. Viggo var tomte med lykta och ville vara sist i raden, men stod så fint med alla andra och sken upp när alla applåderade efter sångerna och dikten.


Sen blev det ringdans. Det älskade ju Viggo såklart, Nina kom också med och dansa och de andra flickorna också. Han var så med på Räven raskar över isen och speciellt att klappa och snurra. 

Längst till höger med svart är jag, bredvid mig Viggo och Nina

Glöggen och pepparkakan var däremot inte så intressant, gick och gungade en stund med Viggo och Nina. Sen skulle vi fara hem.

Och då trilskas Nina. Först ska hon springa iväg, så säger hon måste hålla handen om hon inte hålls bredvid mig. Men då slutar hon gå istället så får lyfta/dra henne hela vägen till bilen. Viggo tog det ändå lugnt. 

Viggo var bara upp i varv hemma sen så tog dubbelt, eller nästan trippelt, längre för honom att somna mot andra dagar. Melatoninet till trots. Och i sängen stimmade han mycket då med att studsa liggandes, ingen aning om hur han ens klarar av det. 

Men var så stolt över honom. Han klarade det så fint med julfesten i år också. Och han och jag lyckades tillsammans så bra dämpa oron. Prata och fundera, teckna och förklara vilket som kommer först. 

Hoppas veckan fortsätter på samma sätt. För idag ska vi fara till kyrkan och bekanta oss. Eller, som jag sa åt Viggo vi ska fara dit så han får fotografera. Och det såg han fram emot! Han vill gärna fota där, så ska hoppas han klarar av att komma dit då. Och träffar vaktmästaren som vet hela programmet för dagisets julfest. 

För imorgon ska de dit från dagis. Och de ville gärna pröva ta med Viggo. Men försöker i år fara en gång i förväg också. Och lagar in på hans iPads Widgit bilder från kyrkan och programmet för morgondagen. Men det skulle bli första kyrkbesöket efter Ninas dop som han klarar av. 

Lite intressant dock att blev problem med kyrkor och så senare, inte direkt som spädbarn. Men hela ljudkänsligheten har ju verkat gå i vågor vilka ljud (och vilken akustik) som varit jobbig. Hör kanske ihop med hjärnans mognadsprocess och hur kopplingarna mellan dens delar bildas. Ingen aning egentligen, bara egen fundering.

Vet ju om ett annat barn som också blev ljudkänsligt där vid 1 ½ års åldern först. Som nu är där Viggo var då. Rädd för dammsugare och elvispar (bland annat). Viggo slutade ju vara det för att vi "dansade" när de var på och att lärde sig fick något roligt efteråt (elvisp betydde mamma bakade gott, dammsugare fick man sitta på och styra till exempel).

Att nu är akustiken den största känsligheten. Stora rum med sin annorlunda akustik. Sen ljud som han inte förstår eller känner igen, desto högre desto värre. Så om vi kommer oss in i kyrkan och fota ska vi absolut plinka lite på orgeln eller pianot så han vet vad det är också.

Men detta skriver jag mera om en annan dag, då vi prövat och vet hur det gått...

söndag 17 december 2017

Decemberupdate

Jag vet, jag vet. Det går väldigt dåligt med mitt bloggande just nu. Igen en gång.

Men det känns som att dagarna rusar iväg nu igen en gång. Så hittar inte tiden att skriva på bloggen.

Två kurser som behöver få hemtenten färdig snart. Så borde egentligen sitta och skriva på det varje dag.

Har min mor på sjukhuset, varit en bra stund redan. Läkarna inte hittat vad som är fel så hon ska vidare till Åbo och till Tammerfors passligt till jul.

För att inte glömma en massa annat som stressar. Och som grädden på moset har både Viggo och Nina hunnit ha ögoninflammation en vecka var, och förkylning med feber.

Så egentligen har det varit ytterst få dagar jag hunnit studera. Som då gjort att det samlats på hög för mig. Som stressar mig.

Men Viggos rum är snart färdigt. Eller, väggarna, taket och dörren är snart färdigt. Får vi hoppas att fönstret kommer tämligen snart! Sen blir det inredning som gäller.

Ska försöka inreda till ett rum som han kan gå till för återhämtning, dra sig undan ståhej och för att "koka av sig" en del extra energi.

Frågade om råd på en stödgrupp inom LAB för NPF. Fick följande tips:

  • Pilates eller peanut-boll
  • Hängmatta/stol eller såndär droppformad från IKEA
  • Sittsäck
  • Ljuddämpare på stolsben mm.
  • Boxningssäck + handskar
  • Dimmknapp till lampan
  • Olika färgers lampor
  • Bitsaker och andra redskap för övning och sinnesstimulering
  • Och så någon form av skärm att fokusera på.
  • Olika färgers förvaringskorgar med bilder på vad som ska förvaras var.
  • Innestudsmatta
  • Timetimer för att visa hur länge tills mat eller aktivitet
Skulle ju vilja skaffa allt på ovanstående lista. Men måste också se vad ekonomin tillåter. Mina syskon och föräldrar lägger dock som julklapp pengar till hans saker, istället för en massa leksaker som han ändå inte kommer att leka med.

Men kommer att dela med mig av hans rum sen. Nedan kommer en snabb visning av då och just nu av hans rum iallafall.



Ovan två när rummet är helt tömt och tapeter rivna.


Steg ett. Ribba väggarna.


Steg två. Bergull och skivor på väggarna. Ribba taket.


Steg tre. Bergull och skivor i tak. Spakla två varv och fylla springor med skum. Ny, mera tättslutande, dörr till rummet på plats.

Steg fyra. Grundmåla allt vitt, har ingen bild av det dock. Nästa vecka blir steg fem tapeterna.

Och steg sex och sju gör vi själva. Takpanel och golvlaminat. Steg åtta blir nya fönstret. Steg nio inredningen.

Sakta men säkert blir det bra. Sakta men säkert får jag kryssa av en sak i gången på listan med göranden.

Stor lättnad att vi troligen blir beviljade stöd för ett större kedjetäcke åt Viggo, så det inte faller av honom när han svängt sig en gång.

Min surfplatta har spindelnät över hela skärmen då flugit när inte gjort som velats. Så blir att fundera på en annan småningom.

Men detta får räcka som update. Ska ut i snön med barnen som jag lovade före lunchen...

tisdag 5 december 2017

Barndomskaveri firad

Min goda vän Maria (Marias memoarer) sedan högstadiet fyllde 30 i veckan. Och hon ville fira med att fara ut och äta god mat och ut se nattlivet på fredagen (1.12).

Maria och jag
Alhambra i Vasa (klick) serverar spansk mat och hon var intresserad av att pröva. På kvällen skulle man förhandsbeställa maten eller så blev det en buffe man fick äta från.

Buffen bestod av olika torkade skinkor, en ost, spansk potatisomelett (men den såg jag först då redan var mätt), potatis, sallad, koka ägg, tomater, 2 olika coleslaw, potatissallad(?), musselsalsa, lax och maletköttsfylld brödrulle(?).

Det mesta var riktigt gott, salsan och ena coleslawen var för stark dock. Men åt mera av allt det andra istället.

Drack deras röda Sangria till maten, vi delade alla på två kannor av det. Vi var 8 brudar ut på mat, sen for tre hem efteråt och vi andra fortsatte till O'Malleys.

Sangria
Stort plus att O'Malleys hade lapp vid dansgolvet. Men fick också höra lappen funnits där länge -utan att göra någon egentlig nytta. Så synd! Hoppas O'Malleys kunde ta fasta på det och fixa mera säkerhet...


På O'Malleys så var det tämligen dött på dansgolvet, dessutom var det retroilta. Så vi drack varsin drink och gick till Leipis (Leipätehdas) men där var det tomt. Funderade om skulle ta Fontana eller Roska.

O'Malleys Kelkka och cider
Plocka upp ett skräp. Sa att om hon väljer handen med skräpet blir det Fontana, annars Roska. Och det blev Roska.

#dammenbrister
Tyckte Roska hade supercool inredning! Kändes som om man kommit in på en byggarbetsplats utan lov och ordnat ett rejv. Och graffiti. Vi skrev också på väggarna, lade upp #dammenbrister här och där.

Katja klottrar
De hade dessutom ett dansgolv där Happy Barrell hade karaoke. Och rock, rap och hiphop var på menyn här nere (djn menade Teatro hade "ensamrätt" på dancemusik). Men det passade mig bra!

Träffade Idus där också en stund. Alldeles för länge sedan senast. Så dansade ett tag och sedan for man för att sova.

Men först till Hesburger efter lite nattmat. Sov så gott på soffan sen ända tills klockan väckte mig. Hade ju skola klockan 8 på lördagen så...

Kvällens smink

söndag 3 december 2017

Sonens tandingrepp

Måndagen 27.11 var sonen inbokad för anestesi vid Vasa Centralsjukhus för att de skulle få åtgärda tänderna (reparera osv). Lyckades också få att de skulle kontrollera hals, näsa och öron samtidigt med neurologens hjälp att skriva remiss.

Fick stiga upp i tid då vi hade första tiden 7:15. Men var ju först närmare 8 som något gjordes. Emlaplåstren fick jag på honom utan större missöden också, och handskarna noga på så han inte skulle dra bort det på handryggen.

Jag var en aning nervös. Gick inte så bra förra gången vi skulle försöka med anestesi. Men Viggo blir äldre, och lugnare. Han pratade bara om att han skulle gapa och visa tänderna. Men först i väntrummet sade jag han skulle "få en picko" först oså kollar de munnen medan han sover.

Stannade han upp. Hann jag tänk nu far det för honom neråt. Men han visade picko, sova, gapa. Så det var precis rätt. Och han var lugn då vi gick in i dagkirurgiska rummet med alla maskiner, slangar, britsen och så vidare.

Och han var lugn då svängde honom att sitta mage mot mage. Förberedde sköterskan på att han kan dra hårt undan, men han ryckte knappt till. Vill tro det var emlaplåstret som verkligen hjälpte, tror vi inte lyckats ha på dem de tidigare gångerna.

Kanylen på plats, fick han lägga sig. Andningsmasken ville han inte ha nära. När hen som skulle kolla allt annat än tänder kom gav de så han somnade. Kollade igenom hans hår efter lössrester men nada.

Gick på morgonmål då. Han fick ju inte äta/dricka före helst pga risken för uppkastningar. Gick tillbaka genast och tur det, blev nappad genast i armen för de upptäckte näsmandeln (nästonsillen) var förstorad så de frågade om de fick åtgärda genast. Gav lov.

Sen lappades flera hål i tänderna. Konstaterades att två framtänder uppe var rörliga (så de trillar väl småningom). Och att det var trångt i munnen, men  ingen specialist kom tyvärr. Så hoppeligen fixar hans tänder utrymmet själv. Eller så får han lika trångt som jag med tänderna.

På uppvaket så ville han ju stiga upp genast. Hade redan vaknat då de hämtade mig. Försökte med plattan men gick inte vidare bra, han skulle bara hem. Fick känslan av att de ville bli av med oss då han ropade så mycket, fick fara hem innan de sett han kunde äta och dricka och innan han kunde stå och gå själv.

Fick stanna och köpa en tripp i Kvevlax. Han var så törstig då. Men fick ju bära honom då ännu in och ur butiken. Inte så lätt då han är så stor redan. Men lyckades.

Drack snabbt, så hemma kasta han förstås upp en gång. Men bara en gång. Men ingen matlust och yr resten av dagen. Även nästa dag fick han vara hemma. Och då vi äntligen kom till dagisdag så fick han ögoninfektion. Så han har varit hemma hela veckan.

Och jätteroligt att få droppa i hans ögon nu då. Not. Han vill inte, så är allt annat än lätt att få en droppe i vardera öga 6 gånger per dag. Tack och lov började det redan dag två bli bättre så hoppeligen får vi minska i mängden redan.

Men blev så glad när han klarade av hela sjukhussituationen så bra han gjorde! Jag måste ju gjort (och gör) något rätt med förberedande av situationer åt honom.

Likaså när vi var till hvc för att få medicin till ögonen så gick det så fint. Behövde ju inte kolla så mycket men ändå. Bara håret som jag bad sköterskan kolla åt både mig och honom, och vi hade ingenting annat än mjäll (jag) i håret.

Men på hvc så fotade vi mycket till hans iPad och Widgit. Och det tyckte han så om! Så nu kan han diskutera hvc också enklare med vem som helst som låter honom använda widgit.

Tror vi ska börja ta med och fota varje gång vi far någonstans. Så får vi mera att diskutera med och om. Och bättre att förbereda inför nästa gång vi ska dit.

Årets foton av barnen ❤

lördag 2 december 2017

November bloggstatistik

November blev inte alls så bra bloggmånad som jag hade tänkt mig. Verkligheten kom emot med alltför mycket som hände. Men här kommer lite statistik ändå!

Topp 10 inlägg
  1. Utslag och tänder (klick) -då dottern och sonen var till sjukhuset.
  2. Kommunikation om verklighet (klick) -AKK kurs i skolan och lite tankar.
  3. Familjekraftläger @ Norrvalla (klick) -då hela familjen var på läger.
  4. Halloween 2017 (klick) -årets halloweenfest hos oss.
  5. The Babysitter (klick) -skräckkomedi recension.
  6. Dotterns födelsedagsfest (klick) -dottern och jag hade kalas.
  7. Hata/älska maräng (klick) -mitt försök att laga maränger till halloween.
  8. Handla på Wish (klick) -recension av Wish shopping.
  9. Novemberuppdatering! (klick) -en snabb genomgång vad som var på gång.
  10. Big Mouth (klick) -recension av en animerad serie för vuxna.

Sökord denna månad: vart för gammal diskmaskin i vörå -måste ju kolla vart det leder, men det ledde till februari 2012 och alla inlägg då (klick om ni vill kolla vad som var aktuellt då). megaloppis botniahallen -skrev faktiskt en gång om megaloppiset, bara sålt där en gång hittills också, klick om ni vill kolla.

Annat nytt? Som framkommer via statistiken. Tja, två nya sidor som delar länk till mig. ssundeetips.blogspot.com och bing.com verkar dela mig (men hittade mig inte på deras sida då gick in). 16 och 13 träffar via deras länkar så. 

December, kommer vara väldigt full med måsten. Så kan inte lova det blir så aktivt skrivet nu heller. Men jag gör mitt bästa. Småningom ska jag väl få upp farten igen på bloggen också.