My new challenge; going out running with a friend of mine who has been training way longer and harder than me.
So basically she has a totally other pace and endurance than me!
Last friday was the first time I was running with her and it was also the first time I ran any hills! So I got really exhausted... but next time I'll push myself to run one lap more! Also next time we will run the first lap in MY pace and then exelarate slowly into her pace and not from start run in her pace.
So hopefully I'll be getting beter and beter at this as well. I mean in hill-running and keeping a higher pace when running shorter distances. Atleast my motivation returned when it comes to running! Last time I tried to run I only managed to run 3km and walked in the middle, just had no feeling for it at all and too much personal stress cause of bad people...
Anyway it is good with some variation in the training! Tomorrow we were going running but she got something to do so I don't know now. Maybe I try to get someone in Vasa to come running with me since I'm going to get my daughters birthdaygift tomorrow (only 2 months early).
måndag 29 september 2014
Rasism eller inte?
Ingen har väl missat vilken uppståndelse det blivit runt SVTs beslut att redigera Pippi Långstrump filmerna? Den som inte vet vad det handlar om kan läsa YLEs artikel.
Eller nöja sig med min korta resume;
Pippis kun är inte längre negerkung utan bara kung på ön.
Pippi drar int ögonen sneda och leker kines längre.
Detta hade de iallafall lyft fram som ändringar men antydde att även andra ändringar har gjorts.
Med motiveringen att det kan anses kränkande för en del.
Personligen har jag sett Pippi flera gånger, och jag kom inte ens ihåg att hon sade att pappan var n-kung! Har aldrig reflekterat över det som barn tror jag och inte nu heller förrän nu.
Och visst minns jag att Pippi drog ögonen sneda, men inte mindes jag att det hade något med kines att göra. Tog inte Tommy eller Annika och lagade grisnäsa i samma scen? Alltså, gjorde de inte bara en massa grimaser? Vilket jag tycker att själv dra i sina ögonvrår ska klassas som... att själv föreställa sitt ansikte skulle jag i alla sammanhang klassa till grimasering.
Om det då är rätt eller fel av SVT att ändra så går ju debatten het.
Ja, ni har rätt som säger att Pippi skrevs/lagades i en tid då det var okej att säga n* utan att det ansågs kränkande.
Ja, ni har rätt som framhäver att det är kränkande att använda ordet nu och att det kan såra alltför många och att barn som sett filmerna kan börja använda ordet utan att veta vad det egentligen betyder (men här skulle jag då vilja påstå det är på föräldrarnas ansvar att förklara för barnet vad det betyder och att man inte får säga så, och beroende på barnets ålder och förståelse även kanske förklara varför Pippi säger det ändå).
Ja, ni har rätt som tycker att man inte kan börja ändra om alla klassiska verk för att det kan innehålla ord som i dagens moderna samhälle anses kränkande av någon (egentligen anses väl alla kränkande av någon i något sammanhang, till och med snäll har ju fått en negativ klang av att man är naiv och inte står på sig).
Ja, ni har rätt att man ska motarbeta rasism på alla plan där det förekommer och att personer inte ska behöva känna sig kränkta av att se på tv (allra minst barnfilmer).
Det jag funderar mest på är ändå hur långt vi ska dra det? Ett ord är ett ord. Och om än Pippi inte säger det så kommer barnen att höra det någon annanstans för n* är ett ord som används alltför lättvindigt i dagens samhälle.
Sen tycker jag det är skillnad på i vilket sammanhang man använder ordet. Alltså, vilka andra ord som ingår i meningen! Tex "där går en n*" i jämförelse mot "där går en j-a n*". I första skulle jag tolka hens kommentar som neutralt konstaterande eller berättande medan i andra meningen blir det ju genast en tydlig visning att man inte gillar personen eller överlag personer som denna.
Hoppas ni förstår vad jag menar?
Jag försöker hålla mig neutral för jag förstår och understöder till viss del båda "lagens" argument.
Jag tycker det är bra att lyfta fram att det används i alltför många sammanhang och för lättvindigt.
Jag vet inte om jag tycker det skall censureras överallt för det, och då menar jag i äldre verk, i nutidens verk skall det bannlysas!
Men vill veta vad SVT ska göra åt barnprogrammen där de använder ord som "snorungar", "idiot" och liknande? Tycker det är lika kränkande att bli kallad det men eftersom det inte direkt är rasistiskt får det inte samma uppmärksamhet. Och barn snappar upp de orden bättre än n* i Pippi. Varför jag tror det? Därför att i Pippi är det inte ett enskilt ord som hörs tydligt utan det är en förstavelse till ett större ord och betoningen låg på KUNG eller hur? Så det är kung de hör bäst.
Eller så var det iallafall för mig, jag mindes bara att han var kung som sagt.
Och grimaser gör alla barn... det är en del av kroppskännedomen att veta hur man kan göra miner och ändra. Dessutom är det viktigt att kunna just för mimik och språkutvecklingen (okej, kanske inte just att dra ögonen sneda med fingrarna men i allmänhet). Jag skulle iallafall aldrig komma på att säga åt mina barn att de inte får göra så för att det kan verka kränkande...
Men skulle de göra det och börja säga att de e "lika sneda som en kines" eller något, då skulle jag såklart säga åt dem!
Sist och slutligen är allt relativt och det är väl bara att följa med i tiden. Vilket SVT gjort. Så ett slag för jämställdheten har blivit slaget!
Dessutom, om Pippis far är kung bara så är han det över ALLA på ön och inte bara över en viss grupp på ön. Så han fick ju egentligen ännu mera makt och status genom att ta bort förstavelsen, eller hur?
Eller nöja sig med min korta resume;
Pippis kun är inte längre negerkung utan bara kung på ön.
Pippi drar int ögonen sneda och leker kines längre.
Detta hade de iallafall lyft fram som ändringar men antydde att även andra ändringar har gjorts.
Med motiveringen att det kan anses kränkande för en del.
Personligen har jag sett Pippi flera gånger, och jag kom inte ens ihåg att hon sade att pappan var n-kung! Har aldrig reflekterat över det som barn tror jag och inte nu heller förrän nu.
Och visst minns jag att Pippi drog ögonen sneda, men inte mindes jag att det hade något med kines att göra. Tog inte Tommy eller Annika och lagade grisnäsa i samma scen? Alltså, gjorde de inte bara en massa grimaser? Vilket jag tycker att själv dra i sina ögonvrår ska klassas som... att själv föreställa sitt ansikte skulle jag i alla sammanhang klassa till grimasering.
Om det då är rätt eller fel av SVT att ändra så går ju debatten het.
Ja, ni har rätt som säger att Pippi skrevs/lagades i en tid då det var okej att säga n* utan att det ansågs kränkande.
Ja, ni har rätt som framhäver att det är kränkande att använda ordet nu och att det kan såra alltför många och att barn som sett filmerna kan börja använda ordet utan att veta vad det egentligen betyder (men här skulle jag då vilja påstå det är på föräldrarnas ansvar att förklara för barnet vad det betyder och att man inte får säga så, och beroende på barnets ålder och förståelse även kanske förklara varför Pippi säger det ändå).
Ja, ni har rätt som tycker att man inte kan börja ändra om alla klassiska verk för att det kan innehålla ord som i dagens moderna samhälle anses kränkande av någon (egentligen anses väl alla kränkande av någon i något sammanhang, till och med snäll har ju fått en negativ klang av att man är naiv och inte står på sig).
Ja, ni har rätt att man ska motarbeta rasism på alla plan där det förekommer och att personer inte ska behöva känna sig kränkta av att se på tv (allra minst barnfilmer).
Det jag funderar mest på är ändå hur långt vi ska dra det? Ett ord är ett ord. Och om än Pippi inte säger det så kommer barnen att höra det någon annanstans för n* är ett ord som används alltför lättvindigt i dagens samhälle.
Sen tycker jag det är skillnad på i vilket sammanhang man använder ordet. Alltså, vilka andra ord som ingår i meningen! Tex "där går en n*" i jämförelse mot "där går en j-a n*". I första skulle jag tolka hens kommentar som neutralt konstaterande eller berättande medan i andra meningen blir det ju genast en tydlig visning att man inte gillar personen eller överlag personer som denna.
Hoppas ni förstår vad jag menar?
Jag försöker hålla mig neutral för jag förstår och understöder till viss del båda "lagens" argument.
Jag tycker det är bra att lyfta fram att det används i alltför många sammanhang och för lättvindigt.
Jag vet inte om jag tycker det skall censureras överallt för det, och då menar jag i äldre verk, i nutidens verk skall det bannlysas!
Men vill veta vad SVT ska göra åt barnprogrammen där de använder ord som "snorungar", "idiot" och liknande? Tycker det är lika kränkande att bli kallad det men eftersom det inte direkt är rasistiskt får det inte samma uppmärksamhet. Och barn snappar upp de orden bättre än n* i Pippi. Varför jag tror det? Därför att i Pippi är det inte ett enskilt ord som hörs tydligt utan det är en förstavelse till ett större ord och betoningen låg på KUNG eller hur? Så det är kung de hör bäst.
Eller så var det iallafall för mig, jag mindes bara att han var kung som sagt.
Och grimaser gör alla barn... det är en del av kroppskännedomen att veta hur man kan göra miner och ändra. Dessutom är det viktigt att kunna just för mimik och språkutvecklingen (okej, kanske inte just att dra ögonen sneda med fingrarna men i allmänhet). Jag skulle iallafall aldrig komma på att säga åt mina barn att de inte får göra så för att det kan verka kränkande...
Men skulle de göra det och börja säga att de e "lika sneda som en kines" eller något, då skulle jag såklart säga åt dem!
Sist och slutligen är allt relativt och det är väl bara att följa med i tiden. Vilket SVT gjort. Så ett slag för jämställdheten har blivit slaget!
Dessutom, om Pippis far är kung bara så är han det över ALLA på ön och inte bara över en viss grupp på ön. Så han fick ju egentligen ännu mera makt och status genom att ta bort förstavelsen, eller hur?
Jämlikhet för alla?
http://sfglobe.com/?id=14265
Dendär länken går till en video där tre personer vill testa folks reaktioner på våld mellan man och kvinna.
Jag kollade den just. Först blev jag "stolt" (finner inte bättre ord) över mina medmänniskor, andra halvan gjorde mig stum och skamsen.
Jag antar att vi har varit så noga med att lyfta fram våld mot kvinnor och att det inte är rätt att vi glömt bort att lyfta fram det inte är rätt att slå en man heller.
Kvinnor är det svagare könet brukar man säga, så att få stryk av en kvinna anses visa att mannen inte är en riktig man utan en svag stackare.
Fel fel fel!
Män och kvinnor är lika starka, vi klarar av samma saker om vi vill (utom sånt som direkt har med fysiska attribut som är oföränderliga av naturen). Så varför ska det ena könet betraktas som svagare ännu, och varför ska det ena könet "förtjäna" eller behöva mera skydd än det andra?
Våld är allid våld, oavsett vem som är våldsam eller vem som är offret. Inte är det mindre våldsamt att slå en man som gått 10 år på jujutsu än att slå en man som sitter i rullstol -sen finns det grader av hur brutalt våld man anser den andra utsätts för. På den skalan är det värre att ge sig på en rullstolsbunden man än en man som tränar kampsport, varför? Jo för att en rullstolsbunden man har mindre chans eller förutsättning att kunna försvara sig. Därför är det också grövre våld om en vuxen är våldsam mot ett barn -för barnet är i ålder, utveckling och fysiska storlek mindre och svagare än den vuxna.
På denhär skalan klassas då som sagt våld mot kvinna -särskilt om förövaren är en man- som grövre våld än både kvinna mot kvinna, man mot man eller till och med kvinna mot man. Men vem har sagt att det alltid behöver vara så?
Om vi tar videon, hon var -tyckte jag- både längre och "stadigare" än mannen hon attackerade -så enligt tumstockens regler borde hon ha ansetts starkare och han svagare och han skulle förtjänat skydd och hjälp. Men varför fick han inte det?
Är det verkligen så inrotat i allas sinne att en kvinna är svag och hjälplös?
Men en fråga dök också upp: Om hon inte skulle ha anklagat honom för att vara otrogen utan verbalt kränkt honom med nedlåtande kommentarer, skulle reaktionen ha varit en annan?
För nu vet man inte hur många som tänkte att det var rätt åt honom om han var otrogen...
Men där har vi igen en sak som är fel mellan könen; varför anses kvinnan vara den mer lojala och mannen den som troligare gör ett snedsteg?
Det finns rötägg på båda lagen, det finns otrogna j-lar på båda lagen, det finns våldsamma, missbrukande, lata, paranoida, svartsjuka, melankoliska och känslokalla typer på båda lagen.
Precis som det finns lojala, hänsynsfulla, goda, vackra, snälla, milda, energiska, givmilda, älskande och lyckliga personer på båda lagen.
Kan vi inte bara börja bortse från könen och vem som är svagare eller starkare och börja se våld för vad det är -våld!?
Våld är våld, och våld skall alltid stoppas. Så jag hoppas att nästa gång du ser någon utsatt, så vågar du ingripa. Oavsett vem det är som är vem.
Du kanske inte får något tack just då, men du vet själv att du gjort det rätta. Och om inte genast så när lugnet lagt sig så tackar den utsatta dig.
Det vet jag att hen gör...
måndag 22 september 2014
Dags att ändra sovtiden...
Verkar som om Viggo ändå tyckt att halv 8 är för tidigt att gå och sova. Nu har vi testat vara vakna till 8 några kvällar och ärligt talat verkar han sova mycket bättre på natten då också, klart han ändå vaknar till lite men det tar inte lika länge att få honom och lugna sig.
Dessutom sovde vi till halv 9 imorse! Tror jag aldrig har sovt så länge med barnen tidigare. Helt underbart, och var mycket mindre gnäll på morgonen då också. Så, blir att försöka såhär nudå i fortsättningen och hoppas att det då för med sig bättre och bättre nätter.
Nina ville komma först kl 7 i min säng också och sova, eller hon gick med på att fortsätta sova efter en flaska mjölk och då hon fick ligg o håll i mitt hår (vilket jag också gjorde då jag var liten, mina föräldrar brukade smyga ner en stor docka med långt hår åt mig att sova med då de skulle ut till korna på morgonen för att jag skulle sova vidare).
Annars har jag kommit på också att Nina troligen är törstig på natten, troligen därför hon oftast vaknar. Hur jag kommit på det? Nå för att det blivit drucket väldigt lite på dagen den senaste tiden, bara varit så noga med att hon skall äta ordentligt så har lite lämnat bort mjölken hennes. Men nu ska jag igen bli bättre på att ge att dricka efter varje måltid! Hoppeligen börjar hon snart hålla flaskan själv ordentligt också. Men ingen panik, mysigt att få hålla henne i famnen och ge mjölk så länge som möjligt ändå.
Imorgon ska Nina till rådgivningen, underbart! Ser så fram emot att få veta hur stor hon blivit sedan sist!
Dessutom sovde vi till halv 9 imorse! Tror jag aldrig har sovt så länge med barnen tidigare. Helt underbart, och var mycket mindre gnäll på morgonen då också. Så, blir att försöka såhär nudå i fortsättningen och hoppas att det då för med sig bättre och bättre nätter.
Nina ville komma först kl 7 i min säng också och sova, eller hon gick med på att fortsätta sova efter en flaska mjölk och då hon fick ligg o håll i mitt hår (vilket jag också gjorde då jag var liten, mina föräldrar brukade smyga ner en stor docka med långt hår åt mig att sova med då de skulle ut till korna på morgonen för att jag skulle sova vidare).
Annars har jag kommit på också att Nina troligen är törstig på natten, troligen därför hon oftast vaknar. Hur jag kommit på det? Nå för att det blivit drucket väldigt lite på dagen den senaste tiden, bara varit så noga med att hon skall äta ordentligt så har lite lämnat bort mjölken hennes. Men nu ska jag igen bli bättre på att ge att dricka efter varje måltid! Hoppeligen börjar hon snart hålla flaskan själv ordentligt också. Men ingen panik, mysigt att få hålla henne i famnen och ge mjölk så länge som möjligt ändå.
Imorgon ska Nina till rådgivningen, underbart! Ser så fram emot att få veta hur stor hon blivit sedan sist!
lördag 20 september 2014
Sugarskull Birthdayparty!
Två första är alltså bild av kläderna.- Tskjorta från loppis jag själv klippt sönder i egen design.
- Jeans jag inte kunnat använda sedan jag gick i högstadiet
- Lädernitbälte från loppis
- Grönt hår, men lagade rosa slinga i pannluggen
- Ansiktfärg, vit bas i hela ansiktet och på läpparna, rosa överdimensionerade läppar med "tandrad", ögonhålor som gråtit, näshålan och i pannan ankhkorset
torsdag 18 september 2014
Vardagslook
- Lila rutig flanellskjorta från Halpa-Halli
- Grå topp "Never stop dreaming"
- Jeans med döskalletryck på bakfickor (från högstadietiden)
Teckenspråk, familjecafe och städning
Få se nu, i tisdags började jag på teckenspråkskurs -alltså som nytt språk, inte "bara" stödtecken. Var jätteintressant, bra lärarinna och vi har bra grupp (fast 4 var borta). Lärde mig många tecken redan som jag försöker repetera med jämna mellanrum eller använda då jag pratar just nu, men inte så lätt att håksa på att teckna på samma gång då man pratar! Men vad ska det inte börja komma mera naturligt det också sedan...
Igår på onsdagen var jag med mina barn, min syster och hennes dotter på familjecafe till Norrvalla. De ordnar det varannan onsdag där vid lekdelen, synd att de flyttat det till aulan dock -nu är det mycket lättare för Viggo att försöka smita iväg någon annanstans (vilket han också gjorde ett par gånger). Nina blev iallafall kompis med en kille född 8 dagar senare än henne, och bor dessutom nästan granne med oss så det vore ju trevligt om de hölls vänner (fast de inte är i samma daghem),
Och idag har jag städat, städat och städat! Ibland går det bara såå lätt att städa -särskilt om man inte gör det hemma hos sig själv utan gör det åt någon annan, utan att den andra bett om det.
Vad mera nyheter har jag? Hmmm, idag är barnen på dagis förstås, annars sku jag ju inte haft tid att städa nå ordentligt. Nina blev ledsen igen då jag gav över hon i tantens famn, men jag vet ju att det bara är så länge hon ser mig som hon protesterar och sedan blir allt frid och fröjd igen. Och så är de båda två så glada att se mig sedan då jag kommer efter dem på eftermiddagen då så.
Men nu ska jag äta något och sedan blir det att söka mig mot dagiset efter mina vildbasare, saknar dem redan...
Igår på onsdagen var jag med mina barn, min syster och hennes dotter på familjecafe till Norrvalla. De ordnar det varannan onsdag där vid lekdelen, synd att de flyttat det till aulan dock -nu är det mycket lättare för Viggo att försöka smita iväg någon annanstans (vilket han också gjorde ett par gånger). Nina blev iallafall kompis med en kille född 8 dagar senare än henne, och bor dessutom nästan granne med oss så det vore ju trevligt om de hölls vänner (fast de inte är i samma daghem),
Och idag har jag städat, städat och städat! Ibland går det bara såå lätt att städa -särskilt om man inte gör det hemma hos sig själv utan gör det åt någon annan, utan att den andra bett om det.
Vad mera nyheter har jag? Hmmm, idag är barnen på dagis förstås, annars sku jag ju inte haft tid att städa nå ordentligt. Nina blev ledsen igen då jag gav över hon i tantens famn, men jag vet ju att det bara är så länge hon ser mig som hon protesterar och sedan blir allt frid och fröjd igen. Och så är de båda två så glada att se mig sedan då jag kommer efter dem på eftermiddagen då så.
Men nu ska jag äta något och sedan blir det att söka mig mot dagiset efter mina vildbasare, saknar dem redan...
måndag 15 september 2014
Dagen är en måndag
Idag är det måndag, det har det varit hela dagen. Klockan är nu 19:46 och båda barnen har börjat sova för natten och jag sitter ensam kvar och ser på "Extreme makeover home edition" från liv.
Hur har vår måndag varit då? Tja, natten delade jag säng med Viggo, och han vaknade med fel fot men det gick om efter morgonmålet och vi fick leka och mysa istället. Nina tog en extra tupplur på förmiddagen och hoppade över dagsvilan, och Viggo hoppade över den som vanligt nu också.
Lunchen ville han inte heller ha, han har fått i huvudet att lunchen ska han få äta framför tvn -men skulle inte vilja göra det varje dag så han blir van med det -fast jag nu skulle behöva ha honom och äta alltid... Så efter att Nina ätit, och jag, så gick vi ut istället och gunga, gå runt (Nina på trehjulingen som jag skuffar framför mig och Viggo på sin stora tramptraktor som jag drar efter mig) "kvarteret", gå till butiken där vi träffar på moffa som var snäll nog att köra hem maten åt oss (lyckas alltid handla för mycket så det inte ryms i vagnen med barnen).
Så efter att ha packat upp påsarna så gick vi till min systers ner för backen (det är ca 150meter max) och tillbringade en tid med henne och deras kusin. Kusinen hade vaknat på fel sida från dagsvilan men då vi kom och hade liv och stoj med oss glömde hon bort det igen. Bra man kan vara nyttig på så vis också, hehe.
Så hem och ät mellanmål (som för Viggo blev riktig mat och Nina drack bara Nan2 och somnade bums). Se på tv en stund och mysa med Viggo så han fick vila lite utan att somna (X Factor UK kom ju, och han älskar allt som har med musik, dans och sång att göra). Gick ut en stund till sen, en till kvarterspromenad med "tåget", gungade och lyssnade på Christina Aguilera -och Viggo tyckte det var jättekul när mamma dansade runt gungorna och mellan dem då hon gav fart. Bra att veta att det var så populärt så kan man använda det alltid då man inte kommer på något annat.
Så in igen, gröt (pulvergröt, täysjyvä) och sedan och bada då de började vara så trötta så de inte var riktigt nöjda. Efter badet var klockan så mycket så jag fick ge Viggo en yoghurt och Nina en flaska Nan. Så somnade Nina gungandes i sin sitter och Viggo och jag började se på Hurja remontti -men det tog inte länge så lade sig Viggo på sida i fåtöljen och började klappa mig på armen. Han har aldrig tidigare så tydligt visat att han själv vill och sova! Men det är underbart att veta att han själv också tycker att denhär rytmen är passlig, har ofta funderat på om jag lägger honom för tidigt att sova (oftast blir det runt 19.30) men tror sömnen är otroligt viktig för honom, särskilt eftersom han vaknar flera gånger varje natt så det ändå inte blir så jättebra sömn (och ja, jag har testat -det har ingen skillnad fast jag "tvingar" honom at vara vaken till 20, sova dagssömn osv olika kombinationer -han vaknar ändå på natten flera gånger).
Så blir det väl igen då att vi vaknar ca kl 7 imorgon bitti, vilket passar bra för mig. Har inga problem med att stiga upp på morgonen, och inget problem att vaka på kvällarna.
Nu sitter jag och ser på Americas Next Top Model Cycle 2.0 Girls vs Guys. Suck ,att det alltid måste vara så mycket drama med i showen. Kunde de inte bara ta och hoppa till fotograferingstillfällena/utmaningarna och runwayshowerna? Det är ju ändå bara det som är intressant att se!
Och jo, någonstans inom mig finns en lite flicka som drömmer om att själv få bli model -men jag är alldeles för kort för något sådant... och inte riktigt rätt "stil" eller utseende annars heller. Men drömma får man ju!
Nu ska jag koka lite te åt mig, doppa några kanelskorpor och troligen spela Criminal Case på facebook (efter ANTM förstås) för att sedan som vanligt försöka hitta nå inspiration att dansa en par timmar innan jag far och sova med mina små hjärtevänner.
Trevligt att jag fått inlämnat pappren till kommunen nu så om ca en månad gissar jag Viggo får mera hjälp i dagiset och fler dagisdagar (inte mitt påfund utan anses vara behövligt för att komma upp i åldersenlig utveckling) och socialarbetaren i Korsholm tog kontakt för att höra sig för om terapierna för Viggo (ergo- och talterapi) och att de har möte på onsdag om honom och vem som skulle passa som terapeut åt honom och hör av sig åt mig efteråt.
Om någon har nå tips på låtar att dansa till eller youtube-klipp med bra dansare; snälla snälla dela som kommentar åt mig så jag får nå ny inspiration!!
Hur har vår måndag varit då? Tja, natten delade jag säng med Viggo, och han vaknade med fel fot men det gick om efter morgonmålet och vi fick leka och mysa istället. Nina tog en extra tupplur på förmiddagen och hoppade över dagsvilan, och Viggo hoppade över den som vanligt nu också.
Lunchen ville han inte heller ha, han har fått i huvudet att lunchen ska han få äta framför tvn -men skulle inte vilja göra det varje dag så han blir van med det -fast jag nu skulle behöva ha honom och äta alltid... Så efter att Nina ätit, och jag, så gick vi ut istället och gunga, gå runt (Nina på trehjulingen som jag skuffar framför mig och Viggo på sin stora tramptraktor som jag drar efter mig) "kvarteret", gå till butiken där vi träffar på moffa som var snäll nog att köra hem maten åt oss (lyckas alltid handla för mycket så det inte ryms i vagnen med barnen).
Så efter att ha packat upp påsarna så gick vi till min systers ner för backen (det är ca 150meter max) och tillbringade en tid med henne och deras kusin. Kusinen hade vaknat på fel sida från dagsvilan men då vi kom och hade liv och stoj med oss glömde hon bort det igen. Bra man kan vara nyttig på så vis också, hehe.
Så hem och ät mellanmål (som för Viggo blev riktig mat och Nina drack bara Nan2 och somnade bums). Se på tv en stund och mysa med Viggo så han fick vila lite utan att somna (X Factor UK kom ju, och han älskar allt som har med musik, dans och sång att göra). Gick ut en stund till sen, en till kvarterspromenad med "tåget", gungade och lyssnade på Christina Aguilera -och Viggo tyckte det var jättekul när mamma dansade runt gungorna och mellan dem då hon gav fart. Bra att veta att det var så populärt så kan man använda det alltid då man inte kommer på något annat.
Så in igen, gröt (pulvergröt, täysjyvä) och sedan och bada då de började vara så trötta så de inte var riktigt nöjda. Efter badet var klockan så mycket så jag fick ge Viggo en yoghurt och Nina en flaska Nan. Så somnade Nina gungandes i sin sitter och Viggo och jag började se på Hurja remontti -men det tog inte länge så lade sig Viggo på sida i fåtöljen och började klappa mig på armen. Han har aldrig tidigare så tydligt visat att han själv vill och sova! Men det är underbart att veta att han själv också tycker att denhär rytmen är passlig, har ofta funderat på om jag lägger honom för tidigt att sova (oftast blir det runt 19.30) men tror sömnen är otroligt viktig för honom, särskilt eftersom han vaknar flera gånger varje natt så det ändå inte blir så jättebra sömn (och ja, jag har testat -det har ingen skillnad fast jag "tvingar" honom at vara vaken till 20, sova dagssömn osv olika kombinationer -han vaknar ändå på natten flera gånger).
Så blir det väl igen då att vi vaknar ca kl 7 imorgon bitti, vilket passar bra för mig. Har inga problem med att stiga upp på morgonen, och inget problem att vaka på kvällarna.
Nu sitter jag och ser på Americas Next Top Model Cycle 2.0 Girls vs Guys. Suck ,att det alltid måste vara så mycket drama med i showen. Kunde de inte bara ta och hoppa till fotograferingstillfällena/utmaningarna och runwayshowerna? Det är ju ändå bara det som är intressant att se!
Och jo, någonstans inom mig finns en lite flicka som drömmer om att själv få bli model -men jag är alldeles för kort för något sådant... och inte riktigt rätt "stil" eller utseende annars heller. Men drömma får man ju!
Nu ska jag koka lite te åt mig, doppa några kanelskorpor och troligen spela Criminal Case på facebook (efter ANTM förstås) för att sedan som vanligt försöka hitta nå inspiration att dansa en par timmar innan jag far och sova med mina små hjärtevänner.
Trevligt att jag fått inlämnat pappren till kommunen nu så om ca en månad gissar jag Viggo får mera hjälp i dagiset och fler dagisdagar (inte mitt påfund utan anses vara behövligt för att komma upp i åldersenlig utveckling) och socialarbetaren i Korsholm tog kontakt för att höra sig för om terapierna för Viggo (ergo- och talterapi) och att de har möte på onsdag om honom och vem som skulle passa som terapeut åt honom och hör av sig åt mig efteråt.
Om någon har nå tips på låtar att dansa till eller youtube-klipp med bra dansare; snälla snälla dela som kommentar åt mig så jag får nå ny inspiration!!
lördag 13 september 2014
Italobrothers @ Ilona, Seinäjoki
- Directions Apple Green hårfärg (färgat i mörkbrunt hår). Hårgel och hårspray.
- Änglavingar av silver i öronen.
- Svart mascara, eyeliner och ögonskugga
- Rött läppstift
- Nithalsband med tillhörande "koppelkedja"
- Svart konstläder-topp med dragkedja på framsidan
- Gammalt bälte med metallringar +olika sorters kedjor runt hela.
- Nitarmband, HOPE -dubbelfingerring
- Konstläder byxor
- Demonia 12,5cm skor med bältesspänning och snörning i vristen.
Att inte se ut som alla andra på plats
Jahas, hade man provat på att fara till Seinäjokis nattliv. Italobrothers spelade på Ilona och en kaveri had fixat VIP-biljetter till det.
Nå, var ska jag börja om hela kvällen? Nå, då vi kom in så blev vi fotograferade av en (troligen arbetade han för Ilona, men ännu finns det inga bilder på deras hemsida åtminstone från den kvällen) framför na vägg med logon. Alla sidor nästan var stängda då ännu men vi fick nu ett upplyst bord iallafall på ena discosidan att sitt vid (VIP antar ja fast det nu varken stod det någonstans eller så, bara ett halvfast draget rött band). Dansade lite men mest blev det då de öppnade Live-sidan! Har ingen aning vad det var för dj före Italobrothers men han var bra!
Och vi hade då VIP-biljetter, som borde innebär ett bord att sitta vid under spelningen så man ser scenen bra. Tja, visst -om dansgolvet framför scenen skulle ha varit tomt kanske! Försök se scenen när det är fullt med händer i luften från där du står ända fram till scenkanten.
Fast skumpaflaska fick vi ju, och nog blev den uppdrucken (fast personligen gillar jag inte skumppa).
Men överlag måste jag nog säga att jag var besviken på VIP... hade nog förväntat mig mera och bättre service för så mycket högre pris.
Och själva Ilona var ju en labyrint! Det var så många rum; där du kom in, en "gamlare disko musik" rum, disco me the lights, karaokesida, na sorts loungedel och så till sist Livesidan. Kanske till och med fler men det var dedär jag såg iallafall. Så för mig (som lyckades gå vilse i Fontana i Vasa på första besöket) var det smått hemskt.
Nåja, Italobrothers var jättebra och energiska! Och jag fick nappat åt mig en bild med autograf som han delade ut efter konserten också! Så har absolut inget emot deras konsert eller bandet, eller djn som var före/efter (tror det var samma).
Men nu först ska jag ta upp det som min rubrik egentligen handlar om.
Ingen hemlighet att jag har min egen stil då det kommer till kläder, smink och acesoriarer. Så jag är van att inte träffa eller se alltför många som jag kan likna mig själv med då jag far ut på nattklubbar för att dansa.
Nåja, först ska jag väl berätta vad de andra jag såg på baren ha på sig (men räknar inte mina vänner hit eftersom vi alla har vår egen stil så de stod ut från mängden på sitt sätt).
Klänning från Cubus, klänning från Jeans.fi och en hel hög med andra klänningar med samma skärning, 90% mörka av dem (svarta eller mörkblå), några hade mörka bälten runt midjan för att ge mer personlig look och ett fåtal hade spets eller annat broderi i halsgropen i vitt eller någon ljusbeige.
Och i hårväg; skruvlockar eller platt LÅNGT hår (väldigt få med kort hår). Och antingen blont eller mörkbrunt (inga spännande färger eller slingor).
Och sminket, ja helt normalt neutrala färger för att inte stå ut för mycket, tror jag inte ens såg nå sotiga ögon.
Men varför är det så svårt att stå ut från mängden nu för tiden? Utbud på andra kläder finns ju nog (om man vill ha) och man kan ju alltid kombinera på konstiga sätt om inte annat. Eller om man nu vill ha enkla/normala kläder så kan man ju alltid då göra något annorlunda med skor, hår, smink eller smycken.
Och nu menar jag ju inte att det är nå fel på vanliga kläder eller på de som vill använda det. Men tycker faktiskt det är otroligt tråkigt då man ser en 10 personer med exakt samma kläder, och sen ännu en lika stor hop som "piffat till det" med ett bälte... Jag kan ju inte tro att människor på riktit vill se ut som personen bredvid. Man vill väl nog vara en skild individ som skiljer ut sig så man får kontakt med människor och de kommer ihåg en (på bra eller dåligt sätt beror ju på den som ska minnas. "Skönhet ligger i betraktarens ögon").
Jag tror jag delar med mig av två bilder av mitt utseende och låter de tala för sig själva...
Nå, var ska jag börja om hela kvällen? Nå, då vi kom in så blev vi fotograferade av en (troligen arbetade han för Ilona, men ännu finns det inga bilder på deras hemsida åtminstone från den kvällen) framför na vägg med logon. Alla sidor nästan var stängda då ännu men vi fick nu ett upplyst bord iallafall på ena discosidan att sitt vid (VIP antar ja fast det nu varken stod det någonstans eller så, bara ett halvfast draget rött band). Dansade lite men mest blev det då de öppnade Live-sidan! Har ingen aning vad det var för dj före Italobrothers men han var bra!
Och vi hade då VIP-biljetter, som borde innebär ett bord att sitta vid under spelningen så man ser scenen bra. Tja, visst -om dansgolvet framför scenen skulle ha varit tomt kanske! Försök se scenen när det är fullt med händer i luften från där du står ända fram till scenkanten.
Fast skumpaflaska fick vi ju, och nog blev den uppdrucken (fast personligen gillar jag inte skumppa).
Men överlag måste jag nog säga att jag var besviken på VIP... hade nog förväntat mig mera och bättre service för så mycket högre pris.
Och själva Ilona var ju en labyrint! Det var så många rum; där du kom in, en "gamlare disko musik" rum, disco me the lights, karaokesida, na sorts loungedel och så till sist Livesidan. Kanske till och med fler men det var dedär jag såg iallafall. Så för mig (som lyckades gå vilse i Fontana i Vasa på första besöket) var det smått hemskt.
Nåja, Italobrothers var jättebra och energiska! Och jag fick nappat åt mig en bild med autograf som han delade ut efter konserten också! Så har absolut inget emot deras konsert eller bandet, eller djn som var före/efter (tror det var samma).
Men nu först ska jag ta upp det som min rubrik egentligen handlar om.
Ingen hemlighet att jag har min egen stil då det kommer till kläder, smink och acesoriarer. Så jag är van att inte träffa eller se alltför många som jag kan likna mig själv med då jag far ut på nattklubbar för att dansa.
Nåja, först ska jag väl berätta vad de andra jag såg på baren ha på sig (men räknar inte mina vänner hit eftersom vi alla har vår egen stil så de stod ut från mängden på sitt sätt).
Klänning från Cubus, klänning från Jeans.fi och en hel hög med andra klänningar med samma skärning, 90% mörka av dem (svarta eller mörkblå), några hade mörka bälten runt midjan för att ge mer personlig look och ett fåtal hade spets eller annat broderi i halsgropen i vitt eller någon ljusbeige.
Och i hårväg; skruvlockar eller platt LÅNGT hår (väldigt få med kort hår). Och antingen blont eller mörkbrunt (inga spännande färger eller slingor).
Och sminket, ja helt normalt neutrala färger för att inte stå ut för mycket, tror jag inte ens såg nå sotiga ögon.
Men varför är det så svårt att stå ut från mängden nu för tiden? Utbud på andra kläder finns ju nog (om man vill ha) och man kan ju alltid kombinera på konstiga sätt om inte annat. Eller om man nu vill ha enkla/normala kläder så kan man ju alltid då göra något annorlunda med skor, hår, smink eller smycken.
Och nu menar jag ju inte att det är nå fel på vanliga kläder eller på de som vill använda det. Men tycker faktiskt det är otroligt tråkigt då man ser en 10 personer med exakt samma kläder, och sen ännu en lika stor hop som "piffat till det" med ett bälte... Jag kan ju inte tro att människor på riktit vill se ut som personen bredvid. Man vill väl nog vara en skild individ som skiljer ut sig så man får kontakt med människor och de kommer ihåg en (på bra eller dåligt sätt beror ju på den som ska minnas. "Skönhet ligger i betraktarens ögon").
Jag tror jag delar med mig av två bilder av mitt utseende och låter de tala för sig själva...
 |
| Läder all the way |
 |
| Grönt hår, svarta ögon, röda läppar... |
måndag 8 september 2014
Sover med dottern
Hur länge är det nu månne, en vecka kanske? Nå, i vilket fall som helst så efter en stund så vill Nina alltid komma och sova med mig numera på natten.
Alltså hon sover en stund i egen säng till först då jag lägger henne men sen så ska hon absolut i min säng, eller så sover hon inte -och sover hon inte så ligger hon och gnäller, och då vaknar Viggo som blir arg som ett bi och ropar tills hon lugnat sig, han har blivit nerbäddad på nytt och han är säker på att jag inte heller stiger upp ur min säng och går iväg.
Vilken show vi har på natten, jag vet. Ibland funderar jag om Viggo skulle börja behöva ett eget rum, men isåfall skulle jag måsta flytta helt -så tror jag väntar med det ännu. Hoppeligen är det ju bara en fas för Nina och att hon snart både trivs i egen säng hela natten och sover längre.
Nina var idag hela dagen i dagis (första hela dagen). Det hade gått helt okej, grät då jag for (det såg jag att hon började men gissade att det skulle blivit värre och vimsat till det för Viggo också om jag gått tillbaka) men sen hade det gått riktigt bra! Då jag hämtade dem var de nu båda såå glada att se mig, och Nina blev så arg då min faster pratade med henne -vet inte om hon trodde att jag skulle lämna henne och skötas på nytt eller vad det var... men hon lugnade sig då vi gick hem.
I Vasa fick jag träffa min gamla kompis och uppdatera henne om mitt liv och höra vad hon haft för sig, vi båda två konstaterade att vi inte hade setts såhär på tumis på ungefär 7 år så.... det var en hel del som hade hunnit hända! Likaså var jag till arbetskraftsbyrån, helt i onödan egentligen för som jag gissade så behövde jag egentligen inte göra något alls dit, eftersom jag menar studera och lyfta studiestöd så ska jag inte vara arbetssökande och lyfta arbetslöshetsstöd. Galet och invecklat.
Nu måste jag bara få i skick dethär med skolan så jag vet om jag är närvaroanmäld eller inte då.
Så hann jag gå i lite butiker, handlade nå födelsedagspresenter, julklappar åt barnen (både hårda och mjuka paket) och ett leksakspiano åt barnen som de fick undersöka då de kom hem -och det var pop!
Nu sitter jag och ser på "Americas Next Top Model Cycle 2.0 guys vs girls", Sko va såå kul ti få faktiskt göra dide olika fotograferingarna! Nu var det med pyton/orangutang/leopard/papegoja!! Me want that job. Men vill inte behöva se ut som en model ändå, kanske alternativ model skulle vara mera min stil -typ som Suicide Girls (men inte så mycket naket).
Nä, jag ska bespara er från mina konstiga kvällsfunderingar!
Alltså hon sover en stund i egen säng till först då jag lägger henne men sen så ska hon absolut i min säng, eller så sover hon inte -och sover hon inte så ligger hon och gnäller, och då vaknar Viggo som blir arg som ett bi och ropar tills hon lugnat sig, han har blivit nerbäddad på nytt och han är säker på att jag inte heller stiger upp ur min säng och går iväg.
Vilken show vi har på natten, jag vet. Ibland funderar jag om Viggo skulle börja behöva ett eget rum, men isåfall skulle jag måsta flytta helt -så tror jag väntar med det ännu. Hoppeligen är det ju bara en fas för Nina och att hon snart både trivs i egen säng hela natten och sover längre.
Nina var idag hela dagen i dagis (första hela dagen). Det hade gått helt okej, grät då jag for (det såg jag att hon började men gissade att det skulle blivit värre och vimsat till det för Viggo också om jag gått tillbaka) men sen hade det gått riktigt bra! Då jag hämtade dem var de nu båda såå glada att se mig, och Nina blev så arg då min faster pratade med henne -vet inte om hon trodde att jag skulle lämna henne och skötas på nytt eller vad det var... men hon lugnade sig då vi gick hem.
I Vasa fick jag träffa min gamla kompis och uppdatera henne om mitt liv och höra vad hon haft för sig, vi båda två konstaterade att vi inte hade setts såhär på tumis på ungefär 7 år så.... det var en hel del som hade hunnit hända! Likaså var jag till arbetskraftsbyrån, helt i onödan egentligen för som jag gissade så behövde jag egentligen inte göra något alls dit, eftersom jag menar studera och lyfta studiestöd så ska jag inte vara arbetssökande och lyfta arbetslöshetsstöd. Galet och invecklat.
Nu måste jag bara få i skick dethär med skolan så jag vet om jag är närvaroanmäld eller inte då.
Så hann jag gå i lite butiker, handlade nå födelsedagspresenter, julklappar åt barnen (både hårda och mjuka paket) och ett leksakspiano åt barnen som de fick undersöka då de kom hem -och det var pop!
Nu sitter jag och ser på "Americas Next Top Model Cycle 2.0 guys vs girls", Sko va såå kul ti få faktiskt göra dide olika fotograferingarna! Nu var det med pyton/orangutang/leopard/papegoja!! Me want that job. Men vill inte behöva se ut som en model ändå, kanske alternativ model skulle vara mera min stil -typ som Suicide Girls (men inte så mycket naket).
Nä, jag ska bespara er från mina konstiga kvällsfunderingar!
torsdag 28 augusti 2014
Olga Rönnberg
Monday I started to follow Olga Rönnbergs workoutroutine (and more or less her eatingplan) and so far it has gone pretty good!
Although it is hard to do all the exercises with only dumbbells I manage to get them pretty accurate (atleast I think so and hope so). So thanks to that I've dusted of my crosstrainer that has been standing in the corner during most of the summer. But it is very different to be running at that than outdoors!
I only managed 15minutes in pretty slow pace and then an additional 5minutes before my legs were too sore to continue (although I had the heaviest mode on so I ran "uphill" all the time).
Hopefully tomorrow I'll be able to continue a bit longer on it before having to give up.
Also I've realized that I can't wait with weightlifting untill evening cause I'm too tired by then andsore in my arms of carrying my daughter and playing with my son so I tend to take shortcuts with the moves or even do them wrong. Not so good when it is heavy weights!
Well, I'll keep you uopdated on how it is going for me! I really do hope I get the results I want... but I guess it is up to me in the end how good I do the exercises.
Just one thing to complain about; I have no idea how she means I'd be able to eat so much food that I should t get enough proteins and fats! Carbs isn't so hard, just to take an extra slice of bread or a potato more but the other two....
And here I've been thinking I'm eating way too much fat and it is the oposite! Proteins I had a feeling I get too little, maybe I should invest in some highprotein groceries like mushrooms and tuna and eggs... I have to keep my eyes open! But I've learned to eat "kvarg/rahka" (whatever that's in english). So that is good, and I love cottage-cheese!
Take care and exercise like the beast you have locked up inside you somewhere!
Although it is hard to do all the exercises with only dumbbells I manage to get them pretty accurate (atleast I think so and hope so). So thanks to that I've dusted of my crosstrainer that has been standing in the corner during most of the summer. But it is very different to be running at that than outdoors!
I only managed 15minutes in pretty slow pace and then an additional 5minutes before my legs were too sore to continue (although I had the heaviest mode on so I ran "uphill" all the time).
Hopefully tomorrow I'll be able to continue a bit longer on it before having to give up.
Also I've realized that I can't wait with weightlifting untill evening cause I'm too tired by then andsore in my arms of carrying my daughter and playing with my son so I tend to take shortcuts with the moves or even do them wrong. Not so good when it is heavy weights!
Well, I'll keep you uopdated on how it is going for me! I really do hope I get the results I want... but I guess it is up to me in the end how good I do the exercises.
Just one thing to complain about; I have no idea how she means I'd be able to eat so much food that I should t get enough proteins and fats! Carbs isn't so hard, just to take an extra slice of bread or a potato more but the other two....
And here I've been thinking I'm eating way too much fat and it is the oposite! Proteins I had a feeling I get too little, maybe I should invest in some highprotein groceries like mushrooms and tuna and eggs... I have to keep my eyes open! But I've learned to eat "kvarg/rahka" (whatever that's in english). So that is good, and I love cottage-cheese!
Take care and exercise like the beast you have locked up inside you somewhere!
My movies on R and S
Racing stripes (2005)
Animated and real movie. Very funny, suitable for children in all ages. Will definetly watch it with my son next time it's raining several days in a row.
Rare exports (2010)
A bit differen story about Santa Claus, so don't let anyone still believing in him watch it. And I wouldn't let too young children watch it either. A bit raw humor -or in other words, finish humor at its best!
Reindeerspotting (2010)
This is a very intresting movie and suits well for information and education (after showing it to our teacher when I was studying to nurse in mental illness and addictiontreatments he decided to make it a permanent part of the schools program to watch this movie. Remember that everything you see in it is for real and shot at the very moment it happened.
Riding the bullet (2004)
Stephen King, not many gory or bloody things in this movie but still very intresting. One of the best of his movies I think -although I haven't read the book it is based on yet so can't tell you if it is true to the original story or not....
Ring 2 (2005)
The sequel, not as good as the first movie but sequels never are (not until there is a third or more). But still, if you saw the first one you should definetly watch the second one -just don't get your expectations up too high...
Romeo & Juliet (1996)
A classic, and that is the only reason why I have it. Honestly I haven't watched it in one sitting yet, always got tired on it and paused somewhere in the middle and then continued some other day when I've been bored...
Rottweiler (2004)
Kind of good but propably cause it is so bad that it gets good. Should be a horror movie but not in my opinion, although I don't know what genre I'd put it in either...
Ruins, the (2008)
A very good horrormovie on the other hand. Very intresting, kind of unexpected turns here and there. A good choice when it comes to horrormovies to watch with friends.
Salem's lot (2004)
Also based on Stephen Kings works! Okay but left me wanting more -of everything! Beter acting, more story, more action etc etc.
Save the last dance 2 (2006)
Dancingmovie, totally different from the first one and I'm not sure if it is supposed to tell the story of the same girl or not. If it is I hate when they change actress/actor playing the person!
Sense and sensibility (1995)
Seen it sometime from tv with my sis, don't know why I have it. Propably got it for free from someone. Boring in my opinion cause I don't like love/drama movies.
Shanghai knights (2003)
Funny, good and filled with action. Really good in other words.
Shutter (2008)
Horrormovie. But can't remember it... so propably not good or bad. Just like every other horrormovie.
Siege, the (1998)
Silver bullet (2002)
Stephen King. Werewolfes. Love them, and this was actually good even though it was old so the grafik wasn't the best.
Step up 2 the streets (2007)
Another dancemovie. These Step Up are the best ones I've seen -every single one of them!
Stomp the yard (2006)
Also a dancemovie! Very good cause it is not only typical streetdance anymore and a bit different storyline than the others often have.
Stormwarning (2007)
Horrormovie, one of the better ones I've seen. Don't watch yourself alone. Although it is not really scary but some parts of it might stick in your head and haunt you afterwards -or they did me.
Suck (2009)
Vampiremovie, not so good. Unless you really love vampires, then ofcourse it is good. But could have been alot beter. Many famous names in it though.
Supernatural I-III
I have also number 4 and 6 nowadays. It is my favouriteseries from beginning till end and I can't wait on buying the other seasons. I've watched half of season 9 though.
Caipirinha med döden
So I guess I'd recommend this book to anyone who doesn't have alot of other waiting books in their shelf. Or if you like a bit philosophy baked into your books.
I must say that the thoughts about life/death and religion was the best parts of the whole book!
söndag 24 augusti 2014
Dethär med tatueringar...
Finns det något annat som skapar så motstridiga känslor och åsikter inom samhället som tatueringar (och piercingar) då det kommer till utseendet?
(obs, räknar inte kläder hit, utan de hör under kategorin kläder -inte utseende. Utseende är något som ändå lämnar mer eller mindre för evigt)
Jag har, just nu, två tatueringar. En på min högra överarm och en på min rygg. I mitt huvud har jag, få se nu, 7 till tatueringar färdigt uttänkta vad/var som jag vill ha.
Varenda en av dessa 9 (räknar in de jag redan har) är sådana som är lätta att dölja -eller som är dolda tills jag går klädd i bikini. Det är både medvetet och omedvetet jag har placerat eller funderat ut dem så.
Tyvärr (tycker jag) så råder det ännu en skev uppfattning om att tatuerade personer skulle vara kriminella, tuffingar, gängmedlemmar eller till och med suttit inne redan. En gång i tiden kanske det var så, men nuförtiden tycker jag man får vara mera förvånad om man träffar någon "ung" person som INTE har en tatuering någonstans!
För mig betyder varenda tatuering någonting, det har en personlig betydelse som är viktig för mig. Och då att de dessutom är konstverk av någon annans hand som hjälpt mig (som är otroligt dålig på konst) framställa dem och föreviga dem -ja det höjer bara värdet på dem tycker jag.
På armen har jag ett svärd lindat i en ros nerstucken i en eld. Samt mina barns namn och födelsedatum. Min sons namn betyder strid =>svärdet, min dotters namn betyder eld =>elden. På ryggen har jag tre korta latinska fraser som i stora drag betyder att man ska fånga nuet, leva nu för du kommer att dö en dag =>ett motto jag försöker leva efter.
De andra listar jag inte nu, inte förrän jag lagat dem -om jag någonsin lagar dem allihopa.
Det värsta med tatueringarna är att de kostar pengar, och en del tycker att de kostar hutlösa summor pengar. Men sist och slutligen, de är ganska billiga! Fem timmars arbete = 300€, och då hinner man ofta fler än bara en tatuering på den tiden -eller en väldigt stor. I det ingår då bläcket som används, oavsett hur många färger, nålarna som används (finns otaligt många beroende på hurdana linjer eller hurdan ifyllnad som skall göras, varenda en skilt förpackad sterilt), tvättning och desinficering av området efteråt, skyddsplast över det och hemvårdsföreskrifter.
Och nämnde jag det att en tatuering är för evigt? Låt oss jämföra med nå smink de flesta kvinnor använder dagligen, vi tar mascara. Hur många mascaratuber använder du upp under din livstid tror du? 100? 200? Säkerligen. Och vad kostar de styckevis? Vad jag sett så minst 15€ om man ska ha nå finare märke. Så där är du redan upp i 300€ -för något som måste göras om varenda dag, och ibland även flera gånger per dag. Och som de flesta troligen inte ens ser att du gör men som ändå ska göra dig fin.
"Göra dig fin", ja där stötte vi på nästa problem med tatueringar. Är de eller är de inte fina?
Är det eller inte fint att använda brun utan sol, rouge, läppstift osv? Jag är ganska säker på att de första som använde dem fick stå ut med en hel del blickar, föraktfulla kommentarer osv. Det var nytt då, nu är det en vardaglig sak att smörja in sig i alla möjliga krämer för att sen pudra så inte krämen syns och sen ännu pudra med någon annan färg.
Förlåt, men jag använder inga som helst krämer eller puder i varken ansikte eller på kroppen. Jag personligen tycker det inte alls är fint (och med det sagt vill jag påpeka en sak; det betyder inte att jag tycker kvinnor som använder det är fula, tvärtom, om de passar med det och trivs med det -ja då är de vackra!). Tatueringar, ja det tycker jag är fint! Fint, snyggt, sexigt, modigt, ställningstagande, intressant osv -på både män och kvinnor.
Så finns det då arbetsplatser där tatueringar anses opassande; vårdyrken och yrken med barn/ungdomar i främsta hand ännu. Varför är det så? I dessa yrken -framförallt med barn och ungdomar- borde det ju visas att det finns människor som ser ut på alla de olika sätt och vis! Att det finns tatuerade, icke tatuerade, piercade och opiercade, mörka, ljusa, flintskalliga, långhåriga och allt där mittemellan.
Stackars de som skulle leva i en bubbla och aldrig se en tatuering eller piercing fram till dess de blir myndiga och flyttar hemifrån, vilken chock de skulle få...
Nå, ni märker väl att jag egentligen kommer ingen vart med dethär inlägget?
Det är lika bra att bara konstatera en sanning som alla borde komma ihåg.
(obs, räknar inte kläder hit, utan de hör under kategorin kläder -inte utseende. Utseende är något som ändå lämnar mer eller mindre för evigt)
Jag har, just nu, två tatueringar. En på min högra överarm och en på min rygg. I mitt huvud har jag, få se nu, 7 till tatueringar färdigt uttänkta vad/var som jag vill ha.
Varenda en av dessa 9 (räknar in de jag redan har) är sådana som är lätta att dölja -eller som är dolda tills jag går klädd i bikini. Det är både medvetet och omedvetet jag har placerat eller funderat ut dem så.
Tyvärr (tycker jag) så råder det ännu en skev uppfattning om att tatuerade personer skulle vara kriminella, tuffingar, gängmedlemmar eller till och med suttit inne redan. En gång i tiden kanske det var så, men nuförtiden tycker jag man får vara mera förvånad om man träffar någon "ung" person som INTE har en tatuering någonstans!
För mig betyder varenda tatuering någonting, det har en personlig betydelse som är viktig för mig. Och då att de dessutom är konstverk av någon annans hand som hjälpt mig (som är otroligt dålig på konst) framställa dem och föreviga dem -ja det höjer bara värdet på dem tycker jag.
På armen har jag ett svärd lindat i en ros nerstucken i en eld. Samt mina barns namn och födelsedatum. Min sons namn betyder strid =>svärdet, min dotters namn betyder eld =>elden. På ryggen har jag tre korta latinska fraser som i stora drag betyder att man ska fånga nuet, leva nu för du kommer att dö en dag =>ett motto jag försöker leva efter.
De andra listar jag inte nu, inte förrän jag lagat dem -om jag någonsin lagar dem allihopa.
Det värsta med tatueringarna är att de kostar pengar, och en del tycker att de kostar hutlösa summor pengar. Men sist och slutligen, de är ganska billiga! Fem timmars arbete = 300€, och då hinner man ofta fler än bara en tatuering på den tiden -eller en väldigt stor. I det ingår då bläcket som används, oavsett hur många färger, nålarna som används (finns otaligt många beroende på hurdana linjer eller hurdan ifyllnad som skall göras, varenda en skilt förpackad sterilt), tvättning och desinficering av området efteråt, skyddsplast över det och hemvårdsföreskrifter.
Och nämnde jag det att en tatuering är för evigt? Låt oss jämföra med nå smink de flesta kvinnor använder dagligen, vi tar mascara. Hur många mascaratuber använder du upp under din livstid tror du? 100? 200? Säkerligen. Och vad kostar de styckevis? Vad jag sett så minst 15€ om man ska ha nå finare märke. Så där är du redan upp i 300€ -för något som måste göras om varenda dag, och ibland även flera gånger per dag. Och som de flesta troligen inte ens ser att du gör men som ändå ska göra dig fin.
"Göra dig fin", ja där stötte vi på nästa problem med tatueringar. Är de eller är de inte fina?
Är det eller inte fint att använda brun utan sol, rouge, läppstift osv? Jag är ganska säker på att de första som använde dem fick stå ut med en hel del blickar, föraktfulla kommentarer osv. Det var nytt då, nu är det en vardaglig sak att smörja in sig i alla möjliga krämer för att sen pudra så inte krämen syns och sen ännu pudra med någon annan färg.
Förlåt, men jag använder inga som helst krämer eller puder i varken ansikte eller på kroppen. Jag personligen tycker det inte alls är fint (och med det sagt vill jag påpeka en sak; det betyder inte att jag tycker kvinnor som använder det är fula, tvärtom, om de passar med det och trivs med det -ja då är de vackra!). Tatueringar, ja det tycker jag är fint! Fint, snyggt, sexigt, modigt, ställningstagande, intressant osv -på både män och kvinnor.
Så finns det då arbetsplatser där tatueringar anses opassande; vårdyrken och yrken med barn/ungdomar i främsta hand ännu. Varför är det så? I dessa yrken -framförallt med barn och ungdomar- borde det ju visas att det finns människor som ser ut på alla de olika sätt och vis! Att det finns tatuerade, icke tatuerade, piercade och opiercade, mörka, ljusa, flintskalliga, långhåriga och allt där mittemellan.
Stackars de som skulle leva i en bubbla och aldrig se en tatuering eller piercing fram till dess de blir myndiga och flyttar hemifrån, vilken chock de skulle få...
Nå, ni märker väl att jag egentligen kommer ingen vart med dethär inlägget?
Det är lika bra att bara konstatera en sanning som alla borde komma ihåg.
Jag smyckar min kropp
och gör med min kropp
det jag vill och tycker är vackert.
Så får du göra med din kropp
och smycka din kropp
med det du tycker är vackert och vill.
Är det nu faktiskt så svårt att komma ihåg och leva i enlighet med det och inte hela tiden döma?
fredag 22 augusti 2014
Vikten av rutiner
Klockan närmar sig halv 11 nu på kvällen och jag borde söka mig och sova, när som helst vaknar troligen dock dottern och vill ha en skvätt mjölk (brukar vara törstig runt 11 alltid).
Så tänkte jag skulle skriva ett litet inlägg om våra rutiner och hur viktiga de är för oss.
Det har framkommit extra tydligt nu då vi inte kunnat vara ute på gården på grund av regn och jag haft en konstig värk/kramp i mina armar så en vanlig bok varit för tung att lyfta utan att vilja gråta (och det är vid sådana tillfällen man önskar man inte vore ensam, fast nog hann jag lyfta och gråta av smärta då jag inte var ensam också).
Vi brukar stiga upp runt 6, men nu då dottern också börjat sova längre så blir det runt 7 halv 8 nu de senaste dagarna (hallelulja säger mamma!). Barnprogram åt sonen och mjölk, dottern får bytt kläder och likaså jag, sen sonens tur. Så tar vi morgonmål, barnen först och sen jag om jag orkar och känner för det.
Så beror det på vad det är för dag, om det är sonens dagisdag blir det att ta ytterkläderna och gå iväg dit (och han vill gå själv numera) och jag har myspys och allt möjligt annat med dottern hemma sen.
Om det inte är dagisdag och jag har ingen färdiglagad lunch så försöker jag laga lunch på samma gång som jag läser/leker och tröstar (oftast leker barnen men ännu förstår ingen av dem att dottern inte kan leka på samma sätt, så det slutar med att jag får trösta henne när hon vinkat).
Har jag lunchen färdig att värma bara så leker vi en stund, utomhus om det är fint väder, inomhus om det är dåligt.
Så blir det lunch, och efter lunchen blir det dagsvila för barnen. Oså blir det en stund så de får vakna, mellanmål och sedan går vi till butiken om det behövs. Då brukar jag hoppas dottern somnar för eftermiddagsvila så jag och sonen får leka på gården en stund, men hon är ganska nöjd att sitta i trehjulingen och se på oss också numera -eller att båda två gungar. Minst en halvtimme är vi ute (om inte regnet börjar ösa igen) men försöker vara så länge som möjligt.
Inne myser vi, dricker något, lägger på tvn men sitter oftast och läser eller så busar vi. Så blir e middag/kvällsmål och efter det bad och gonatt!
Men nu har det som sagt regnat hela dagarna så vi har knappt varit utanför dörren, vilket får sonen att gå på högvarv redan. Så jag skulle behöva busa så otroligt mycket med honom inomhus. Och så har jag då haft dessa konstiga armar så jag inte haft nå kraft att bära varken honom eller henne idag utan försökt vara så mycket som möjligt nere på golvet och busa/leka på annat sätt.
Och vågade inte gå och bada dem då heller eftersom dottern inte hålls ovanför vattenytan riktigt själv ännu, som förstås gjorde sonen riktigt arg då han både ville och förväntade sig det efter att ha ätit maten.
Så jag hoppas verkligen att de ska bli i skick snart så jag kan fortsätta som vanligt! Men får vänta och se, blir de inte bättre under helgen far jag absolut och visar upp dem (ja, det är ju även vaderna, vänstra knäet, biceps och främre/bakre lårmusklerna som värker) fast de idag bara tyckt att det lät som nå influenssavirus i kroppen. Nå, en sak är klar; jag har aldrig varit såhär sjuk i kroppen av nå influenssa -inte ens svininfluenssan!
Idag lyckades inte sonen heller sova någon dagssömn, och en timme efter att han somnat så ropar han i högan sky. Vet fortfarande inte om det faktiskt är nattskräck, denhär gången verkade det mera som vanlig mardröm för han lugnade sig genast då jag kom till sängen hans. Tack och lov, mardrömmar kan jag ta hand om och tackla, det är nattskräcken jag önskar aldrig skall komma tillbaka igen!
Men dethär visar också hur viktigt (åtminstone för oss) dagssömnen är, alltid om den har lämnat bort så blir det en oroligare natt för honom. Även fast vi som sagt haft en ganska så väldigt lugn och mysig dag istället mot vad vi brukar så är det inte tillräckligt för att han skall varva ner -antar jag.
Nåja, nästa vecka skall jag på utvärderingssamtal till ergoterapeuten och talterapeuten. Få se då vad de tycker och tänker.
Så tänkte jag skulle skriva ett litet inlägg om våra rutiner och hur viktiga de är för oss.
Det har framkommit extra tydligt nu då vi inte kunnat vara ute på gården på grund av regn och jag haft en konstig värk/kramp i mina armar så en vanlig bok varit för tung att lyfta utan att vilja gråta (och det är vid sådana tillfällen man önskar man inte vore ensam, fast nog hann jag lyfta och gråta av smärta då jag inte var ensam också).
Vi brukar stiga upp runt 6, men nu då dottern också börjat sova längre så blir det runt 7 halv 8 nu de senaste dagarna (hallelulja säger mamma!). Barnprogram åt sonen och mjölk, dottern får bytt kläder och likaså jag, sen sonens tur. Så tar vi morgonmål, barnen först och sen jag om jag orkar och känner för det.
Så beror det på vad det är för dag, om det är sonens dagisdag blir det att ta ytterkläderna och gå iväg dit (och han vill gå själv numera) och jag har myspys och allt möjligt annat med dottern hemma sen.
Om det inte är dagisdag och jag har ingen färdiglagad lunch så försöker jag laga lunch på samma gång som jag läser/leker och tröstar (oftast leker barnen men ännu förstår ingen av dem att dottern inte kan leka på samma sätt, så det slutar med att jag får trösta henne när hon vinkat).
Har jag lunchen färdig att värma bara så leker vi en stund, utomhus om det är fint väder, inomhus om det är dåligt.
Så blir det lunch, och efter lunchen blir det dagsvila för barnen. Oså blir det en stund så de får vakna, mellanmål och sedan går vi till butiken om det behövs. Då brukar jag hoppas dottern somnar för eftermiddagsvila så jag och sonen får leka på gården en stund, men hon är ganska nöjd att sitta i trehjulingen och se på oss också numera -eller att båda två gungar. Minst en halvtimme är vi ute (om inte regnet börjar ösa igen) men försöker vara så länge som möjligt.
Inne myser vi, dricker något, lägger på tvn men sitter oftast och läser eller så busar vi. Så blir e middag/kvällsmål och efter det bad och gonatt!
Men nu har det som sagt regnat hela dagarna så vi har knappt varit utanför dörren, vilket får sonen att gå på högvarv redan. Så jag skulle behöva busa så otroligt mycket med honom inomhus. Och så har jag då haft dessa konstiga armar så jag inte haft nå kraft att bära varken honom eller henne idag utan försökt vara så mycket som möjligt nere på golvet och busa/leka på annat sätt.
Och vågade inte gå och bada dem då heller eftersom dottern inte hålls ovanför vattenytan riktigt själv ännu, som förstås gjorde sonen riktigt arg då han både ville och förväntade sig det efter att ha ätit maten.
Så jag hoppas verkligen att de ska bli i skick snart så jag kan fortsätta som vanligt! Men får vänta och se, blir de inte bättre under helgen far jag absolut och visar upp dem (ja, det är ju även vaderna, vänstra knäet, biceps och främre/bakre lårmusklerna som värker) fast de idag bara tyckt att det lät som nå influenssavirus i kroppen. Nå, en sak är klar; jag har aldrig varit såhär sjuk i kroppen av nå influenssa -inte ens svininfluenssan!
Idag lyckades inte sonen heller sova någon dagssömn, och en timme efter att han somnat så ropar han i högan sky. Vet fortfarande inte om det faktiskt är nattskräck, denhär gången verkade det mera som vanlig mardröm för han lugnade sig genast då jag kom till sängen hans. Tack och lov, mardrömmar kan jag ta hand om och tackla, det är nattskräcken jag önskar aldrig skall komma tillbaka igen!
Men dethär visar också hur viktigt (åtminstone för oss) dagssömnen är, alltid om den har lämnat bort så blir det en oroligare natt för honom. Även fast vi som sagt haft en ganska så väldigt lugn och mysig dag istället mot vad vi brukar så är det inte tillräckligt för att han skall varva ner -antar jag.
Nåja, nästa vecka skall jag på utvärderingssamtal till ergoterapeuten och talterapeuten. Få se då vad de tycker och tänker.
torsdag 21 augusti 2014
Varenda man...
... borde födas med tillhörande manual ( och säkert många kvinnor också men det behöver jag inte fundera på så dethär inlägget tillägnas männen och deras brist på manualer)!
Månne någon annan kvinna är trött på att aldrig veta var man egentligen har mannen? Jag menar då man lär känna en man, vissa kan vara så snabba med att säga att man bara ska hållas vänner -andra kan vara kära genast men om man själv då sagt att man vill se tiden an, ja då svalnar deras känslor inom ett par veckor -och så till sist finns det den värsta gruppen:
Männen som säger varken bu eller bä, och beter sig både kär och kall!
Vet ni vad jag menar? Männen som inte säger något om sina känslor eller vad de vill, och som i ena stunden kan bete sig hur gulligt som helst och värsta "se vem jag har under min arm" då man är ut tillsammans på samma tex krog -men sen plötsligt inte alls är nå gullig utan håller distans och tiger som en mur.
Tja, förr skulle jag ha funderat om det var mig det var fel på om jag möttes av sådan behandling. Numera tänker jag ta till en myycket enklare taktik (från min sida sett alltså).
Saknar han mig eller vill han ha något med mig att göra så hör han av sig.
Visst? Jag menar, det är väl så det borde gå till eller hur? Men under mina 8 år som jag dejtat/friat/separerat osv så har jag insett en sak....
Män klarar av att vara tysta längre än vi.
Tyvärr, eller så e det bara jag som har så ofta tråkigt på kvällarna och söker efter någon att chatta med om inte annat så jag bara inte kan vara tyst nå länge och "vänta ut honom".
Och så är man tillbaka på ruta ett! Suck sucka mitt hjärta men brist icke...
Oh f*ck, mitt hjärta har redan brustit några gånger. Troligen en gång för mycket, är väl därför jag inte egentligen bryr mig om denhär situationen jag skriver om -bara skriver för att jag (igen) har tråkigt en kväll då barnen börjat sova.
Frågade just av två vänner vad som borde tas upp i ett inlägg om män:
Månne någon annan kvinna är trött på att aldrig veta var man egentligen har mannen? Jag menar då man lär känna en man, vissa kan vara så snabba med att säga att man bara ska hållas vänner -andra kan vara kära genast men om man själv då sagt att man vill se tiden an, ja då svalnar deras känslor inom ett par veckor -och så till sist finns det den värsta gruppen:
Männen som säger varken bu eller bä, och beter sig både kär och kall!
Vet ni vad jag menar? Männen som inte säger något om sina känslor eller vad de vill, och som i ena stunden kan bete sig hur gulligt som helst och värsta "se vem jag har under min arm" då man är ut tillsammans på samma tex krog -men sen plötsligt inte alls är nå gullig utan håller distans och tiger som en mur.
Tja, förr skulle jag ha funderat om det var mig det var fel på om jag möttes av sådan behandling. Numera tänker jag ta till en myycket enklare taktik (från min sida sett alltså).
Saknar han mig eller vill han ha något med mig att göra så hör han av sig.
Visst? Jag menar, det är väl så det borde gå till eller hur? Men under mina 8 år som jag dejtat/friat/separerat osv så har jag insett en sak....
Män klarar av att vara tysta längre än vi.
Tyvärr, eller så e det bara jag som har så ofta tråkigt på kvällarna och söker efter någon att chatta med om inte annat så jag bara inte kan vara tyst nå länge och "vänta ut honom".
Och så är man tillbaka på ruta ett! Suck sucka mitt hjärta men brist icke...
Oh f*ck, mitt hjärta har redan brustit några gånger. Troligen en gång för mycket, är väl därför jag inte egentligen bryr mig om denhär situationen jag skriver om -bara skriver för att jag (igen) har tråkigt en kväll då barnen börjat sova.
Frågade just av två vänner vad som borde tas upp i ett inlägg om män:
"Varför tänker män och kvinnor så olika" var den enas kommentar men det tas upp av alla och överallt (ta bara böckerna som finns i det ämnet!).
"Männen tänker med kuken. Åtminstone 90% av dem" var den andra kommentaren. Touché vill jag säga till det! Tycker tyvärr man mest har hört och sett sådana på senaste tiden.
Fast kanske (ett stort kanske) gör de så för att de egentligen är rädda att tänka och känna med hjärnan och hjärtat?
Där mina vänner har vi något att fundera på! För visst finns det säkert de också, som, precis som en del kvinnor, blivit sårade en eller två gånger för mycket och bara stänger av innandömet en stund (eller för alltid) för att undvika bli sårade igen. Som istället för att börja träffa en tjej slänger sig runt med ett helt harem -bara för att aldrig bli ensam eller behöva fundera om det blir allvar eller så. Eller hur skulle det kunna bli allvar om man har många på samma gång?
Så istället för att välja en kvinna och se tiden an och lära känna henne ordentligt -så väljer man att inte lära känna henne, och ingen annan heller av de 3-4 dejterna/älskarinnorna, bara för att gardera så man säkert inte ska få nå känslor för henne. Och skulle man ändå få, ja då kan man ju alltid säga upp kontakten med henne för en stund så att de ska svalna -eller så att hon åtminstone ska tro att det inte finns några. Och tror hon att det inte finns några -ja då är loppet kört och man kan lika bra glömma henne...
Och jag är MYCKET medveten om att det finns killar som bekräftar regeln och som bekräftar undantagen. Dethär var vääldigt stereotypt, generellt och cyniskt skrivet. Och ni killar som detta INTE stämmer in på ska inte ta åt er -tvärtom höjer jag på hatten åt er och önskar att ni skulle vara flera och att jag skulle ha träffat flera såna som ni i mitt liv.
Andarnas Österbotten
So this could work as a guideline for tourists intrested in these phenomen to help you choose where to go while visiting Finland and Ostrobothnia.
Trollen och vi
Also I think it is very fascinating to see how the view what a troll is has changed during the decades. And who would today be afraid of being abducted by trolls? Now the UFOs has taken over that part...
Written in swedish.
tisdag 19 augusti 2014
Stackars mina små älsklingar
Sonen trött och lite hängig ännu efter antibiotikan och dottern har påbörjat andra kuren med antibiotika mot öroninflammationen -innan första ens var slut! Hoppas verkligen det ska gå över nu för dem båda en gång för alla så vi får tillbaka vardagen. Har inte kunnat gå ut på gården heller då dottern haft sådan feber så inte velat ta ut henne -vilket förstås har lett till att sonen klättrat på väggarna och drivit mig mer eller mindre galen med alla sina upptåg.
Eller missförstå mig inte! Hellre en liten kille som hittar på en massa bus än en passiv kille som inte gör något om man inte jagar honom.
Men inte så lätt med endast en famn och den oftast upptagen av en dotter som är ledsen, har ont och vill vila i mammas armar. Och på samma gång leka med sonen så han inte går och river ut alla bestick ur lådan han får in handen i -eller tömmer blöjpaketen (rena som tur) eller river ut alla sängkläder, handdukar mm ur linnebyrån (för att nämna några bus han hittat på idag flera gånger).
Tyvärr verkar de också ha sjuk hals båda två så ingen har varit nå pigg på att äta -så de har båda fått extra mycket mjölk att dricka + att på kvällen fick jag dem äntligen att äta nå av mommos gröt jag hade kvar sedan söndagen! Tacka vet jag att mommo kan laga god gröt!
Måste väl bekänna nudå att jag börjat med mjölkprodukter åt dottern redan fast hon blir bara 9 månader nu i slutet av augusti -men hon började egentligen själv med att dricka ur sonens flaska hans vanliga lättmjölk så jag började ge naturell yoghurt åt henne också och sedan fil. Oså nudå gröt kokad på vanlig lättmjölk.
Annars är det mycket att stå i nu, nästa månad tar mammaedigheten slut och ska då ha hittat nytt jobb -eller bestämma mig för att vara studerande bara! Svårt val... som tur har iallafall dottern fått dagisplats i samma grupp som sonen så det underlättar betydligt sedan.
Eller missförstå mig inte! Hellre en liten kille som hittar på en massa bus än en passiv kille som inte gör något om man inte jagar honom.
Men inte så lätt med endast en famn och den oftast upptagen av en dotter som är ledsen, har ont och vill vila i mammas armar. Och på samma gång leka med sonen så han inte går och river ut alla bestick ur lådan han får in handen i -eller tömmer blöjpaketen (rena som tur) eller river ut alla sängkläder, handdukar mm ur linnebyrån (för att nämna några bus han hittat på idag flera gånger).
Tyvärr verkar de också ha sjuk hals båda två så ingen har varit nå pigg på att äta -så de har båda fått extra mycket mjölk att dricka + att på kvällen fick jag dem äntligen att äta nå av mommos gröt jag hade kvar sedan söndagen! Tacka vet jag att mommo kan laga god gröt!
Måste väl bekänna nudå att jag börjat med mjölkprodukter åt dottern redan fast hon blir bara 9 månader nu i slutet av augusti -men hon började egentligen själv med att dricka ur sonens flaska hans vanliga lättmjölk så jag började ge naturell yoghurt åt henne också och sedan fil. Oså nudå gröt kokad på vanlig lättmjölk.
Annars är det mycket att stå i nu, nästa månad tar mammaedigheten slut och ska då ha hittat nytt jobb -eller bestämma mig för att vara studerande bara! Svårt val... som tur har iallafall dottern fått dagisplats i samma grupp som sonen så det underlättar betydligt sedan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)