Har varit tyst...

Har inte egentligen hänt något nu då jag varit sjuk sedan måndagen. Feber och halsen värst, inatt började det dessutom söka sig upp mot öronen (eller, värkte om jag låg på sidan). Min mor kollade halsen min igår och tyckte jag var lite extra vit -så ska se om jag lyckas få nå tid till hvc idag. Beroende på när kanske Nina kommer med då hon varit längst sjuk av oss. Hennes tonsiller verkar dessutom förstorade (men inte röda) så.

Men kursen Norse Mythology blev godkänd! Inte med toppbetyg men är inte ute efter det heller så. Tror faktiskt att jag skulle bli snabbt utbränd om jag vore på jakt efter toppbetyg!
And I just don't see the point in that...!

Stormen då? Solomon. Fint namn fick den iallafall men här på min gård kan jag inte se några direkta skador eller så. Inatt vaknade jag ju nog nu som då när febern gick upp eller ner så såg nog att det verkligen blåste, träden såg ut att nästan vika sig dubbla! Men inget verkar ha vinkat, studsmattan står kvar (fastbunden), tygmålet och tygtunneln likaså (men band fast dem också i sista minuten igår). Får hålla koll på nyheterna hur det gått i resten av Finland. Fast stormen skulle väl fortsätta idag så hinner ju ske en hel del än om det vill sig så.

Men nåja, vi hade sovmorgon. Så måste avsluta inlägget och börja plocka fram ditt och datt åt dem...

Rasande feber...

Febern är uppe i 38,2 nu. Min kropp skakar av frossa, mitt huvud är på spränggränsen, mina knän känns ur led, bröstkorgen har ett spänt gummiband runt sig och min nedre rygg har en kniv instucken...
Och jag tog en ibuprofen för max en timme sen.

Så med andra ord mår jag inte bra.
Så när Viggo genast började ropa hemma ringde jag till moffa. Nu meddelar han mommo som kommer ut och sover här.

Hur gärna jag än skulle vilja klara det själv så finns inte energin där idag. Och barnen har det bättre om någon annan också är här, någon som orkar leka-busa-läsa-äta-busa-gå på pottan-busa och busa.

Och hoppeligen går det fortare om ifall jag kan vila idag.

Låter väl logiskt?
Gör mig väl inte till en sämre mamma?

Varsågod, en bild på trötta mig och hupparin jag vann på Tampere Puolimaratons FaceBook-tävling!

Löpning och så feber på det

Var ut på länk idag genast jag förde barnen till dagis (vagnpromenaden blev uppvärmning).

Sprang ca 11km och det gick bra! Pulsbältet mena dock att jag var död mestadelen av tiden...
Behövde gå en par gånger, första gången längre sträcka med nya skorna så började värka i fotvalvet. Hoppas dock att det ska ge med sig efter en par turer.
Bjuder på en selfie jag tog under nedvarvningen runt kvarteret:

Kände av lite sjuk hals på morgonen men blev bättre då jag gick ut så for på länk.
Nu sitter jag här, sjuk hals, otroligt sjuka knän och feber som stiger...

Så kanske löpturen inte var den bästa iden, men fick nytt personbästa så kan ju inte klaga!
Men blir lugnt nu framöver tills kry igen.

Och vinnaren är...

Fem lappar i skålen: Maria, Madeleine, Camilla, Yvonne och Tina.

Skaka om, dra!

Spänningen stiger! Vems lapp fångade jag?

Stort grattis

Madeleine, som föreslog att jag skulle ha en utmaning åt mig själv (och andra)!

Ta kontakt med mig via min facebooks gillasida (och du får jättegärna gilla också för att i fortsättningen inte missa något inlägg).

Stort grattis igen!

Nu ska jag börja laga barnen redo för dagis och själv bege mig ut på en löptur, mer om det sen!

Utmanar mig själv, och dig!

Tävlingsinlägget fick som en kommentar att jag skulle utmana mig själv/andra att göra något.

Jag slår två flugor i en smäll!

Jag utmanar dig, och mig själv, att donera blod under juni-augusti månad!

Detta är något jag länge velat göra men då de hade blodsamling i Vörå så hade jag både för ny tatuering plus att jag och Matias had följts åt för kort stund för att jag skulle gå igenom deras checklista.
Och om ni undrar så måste tatueringen och sexpartnern ha funnits i minst 4 månader (alltså ingen ny sexförbindelse inom fyra månader från blodgivningstillfället). Detta för att möjliga överförbara sjukdomar ska hinna blomma upp (trots att de även kontrollerar blodet).

Jag har som sagt länge velat göra detta men min skräck för nålar har hållit mig tillbaka. Och jag svettades verkligen ymnigt (för att använda fina ord) då jag skulle göra det ifjol... men jag anser att det är viktigt och ett av de enklaste sätten att hjälpa andra!

Vet också att jag har 0+ blod (kollas ju upp i samband med graviditet) så jag är universalgivare (mitt blod kan ges åt alla: A, B, AB och 0). Men en 0+ kan bara ta emot blod från en 0+. Så om jag donerar, kanske jag får tillbaka mitt eget blod ifall något händer mig?

Så, för att underlätta ännu ger jag er här länk så ni kan kolla närmaste ort och tidpunkt de ordnar blodgivning!

Så kavla upp ärmarna, håll er friska och kom och donera blod! Kanske vi far tillsammans?

Grattis på födelsedagen din!

Idag fyller min fästman år! Hur gammal han blir är mindre relevant.

Till födelsedagspresent fick han av oss en tavla, en lampa och en t-skjorta. Och förstås en hel del pussar! Till och med sin första puss av Viggo!

Och lagade kaffe åt honom. Men idest inte ta det till sängen då två vildingar var där samtidigt.

I eftermiddag grillar vi med våra föräldrar. Blir biffar, korv och rökt fisk (som vi röker själva).

Vasa outfit

Idag for jag med barnen och gubben till Vasa för att han skulle storhandla tills hans flickor kommer.

Såg så soligt och fint ut men kallt blåser det! Så skulle egentligen ha byxor meen, det såg ju så soligt ut så tog shorts...

Så jacka och shorts är från emp.
Tigertoppen fyndad på loppis.
Gamla löpskor (nu promenadskor) från Halpa-Halli av märket mitro.
Pinsar för Ei Rasismille!, UMR och en för feminism (hade ingen aning att det stod för det men en vän som tog likadan upplyste mig).
Fjäderpannband är köpt via Wish-shopping.

Passar på att skriva inlägget nu medan vi kör runt (han kör) och väntar på att Combo ska öppna. Sen blir det pizza och Prisma innan man börjar fara hemåt igen.

När tror ni...

Jag ger upp med klädbyråer? Igår plockade jag alltså om så att Viggo och Nina fick varsin tre lådors byrå att ha sina kläder i, för att hjälpa dem bli självständigare med klädesval och av/påklädning.

Igår tömdes Viggos byrå bara en gång, men de hade ju bara från 17-19 på sig. Nina verkade iallafall glad och valde själv pyjamas (om än hon även skulle velat ha sockor och så vidare).

Fina byråer, fast de inte är likadana. Båda är från hemgården ursprungligen. Ninas till vänster var mitt sminkbord förr och Viggos till höger har varit mössa/handskeskåp först hos mina föräldrar och sen här.

Ni får samtidigt se nya rullgardin, mörkläggningsgardin. I hopp om att det ska göras deras superheta rum svalare till kvällarna! Varmluftspumpen (går också att ställa in på svalt) så slipper inte dit, alltså den svala luften cirkulerar inte dit.
Så vet inte hur jag ska lösa det lilla problemet. Får försöka fundera ut något.

Dessutom försöker vi vara blöjfria. Så igår fick alla pussel en "dusch". Får se idag vilka som går att rädda då haft de på tork över natten...
Nåja, får se hur det går med kläderna och att vara blöjfria idag. Om jag tappar nerverna före eller efter lunch...

Åka buss, check!!

Igår var en stor dag för mig, men framförallt för Viggo.
Igår åkte han buss för första gången!

Kanske inte låter som någon stor sak men låt mig förklara:

Viggo är fortfarande ljudkänslig (om än han lärt sig identifiera många ljud nu). Han är orolig vid nya situationer och kombineras dessa två (nya eller höga ljud och ny situation) så får han panik.
Eller panik är vad jag kallar det.
Ett ordentligt utbrott med skrik, rädsla, flyktinstinkt, tårar och (om man inte låter honom fly) skador på både pojke och följeslagare.
Med skador menar jag då bitmärken, blåmärken, knipmärken och annat som kommer av ett försök att slippa bort.

Ifjol var denna panik vid bussar väldigt verklig. Och vi började klappa parkerade bussar som vi gick förbi, sen prata med dem, hälsa och säga hejdå åt dem, räkna lampor, räkna dörrhandtag, titta in genom dörrglaset... alltså kom oss närmare och närmare bussen!
Så fick jag vet de skulle på utfärd till Norrvalla -med buss. Så, jag tog en kraftansträngning (först med mommo) och besökte bussgaraget (mer eller mindre längs vägen hem från hans dagis) och vi gick in i en stor buss och tittade omkring oss (men fick inte lägga på bältet för att pröva).
Nästa dag (i förrgår) så gick vi igen till bussgaraget, med lillasyster. Då kom en liten buss som lämnade igång motorn, öppnade dörren och vi fick gå in och lyssna på luftkonditioneringen, brummandet, sitta en stund och pröva bältet.

Så igår kom jag till dagis med honom, var färdigt bestämt att om han inte skulle klara bussen skulle jag köra honom till Norrvalla. Ställer oss i kö med de andra barnen i gruppen, går ner till bussen, en stor buss och byter med dagistanten så han ska få gå in i bussen med henne. Jag såg då han gick in, satte mig i min bil och väntade tills bussen hade farit.

Då sprack mitt hjärta lite grann av stolthet. Över lycka att han tagit, igen, ett jättestort kliv framåt på sin utveckling!

Nästa fordon: tåg antar jag. Men det finns bara i Vasa, och är inte så förtjust i tanken att faktiskt åka någonstans för att pröva hur det går. Så ska se hur vi löser det...
Har annat att träna till dess. Och mamma får ligga i hård träning också, inte fysiskt men psykiskt för att kunna ta det lugnt då situationer eskalerar (ganska bra men kan bli bättre på det).

Oravais Trafik, bussbolaget han åkt med.

Mamaaa, it's oveeer!!

Igår var sista gången vi hade löpskola för denna säsong, snyft!

Har verkligen gjort susen för mig att träna i en grupp där, helt seriöst, så gott som alla var i bättre form än mig. Fick för första gången pröva på backträning, intervallträning och att faktiskt försöka värma upp och varva ner.

Och har upptäckt ordentliga framsteg i ork, teknik och farthållning! När jag började i löpskolan så sprang de andra alltid bra mycket hårdare än mig och ofta även fortare. Igår kunde jag, nästan, hålla jämna steg med dem i uppförsbacken till och med!

Uppförsbackar har annars hittills varit min akilleshäl/kryptonit då jag haft så otrolig dålig teknik! Men igår var första gången som det kändes som om jag faktiskt klarade av backarna med hedern i behåll.

Vad man ska göra för att kom sig ut och träna nu vet jag inte. De sa nog att GF Balans sommarjumppa börjar från nästa tisdag, ska spana lite i vilken prisklass det är tror jag... men hörde också att en del menar börja springa vid skidcentrum på söndagar, ska se om jag skulle börja komma mig på det också. Måste diskutera med mina barnskötare vad de tror och tänker.

Idag var det dags för min vägning. Har en Omron våg som visar vikt, fett- och muskelprocent samt BMI.
Hade hoppats att muskel% skulle ha ökat mest då jag tränat, men tyvärr är det fett% som stigit mest -troligen för att jag fuskat en hel del på matkvaliten den senaste tiden. Blivit mycket snabba och tomma kalorier... men ska försöka nu igen skärpa mig! Jag kan ju äta hälsosamt, om jag bara orkar fokusera och satsa.

Min vikt däremot visade bara +200 gram. Så det kan lika bra bero på något annat. Så det tänker jag inte ta någon stress över. Och musklerna hade ju nog ökat, +0,4%, men det var mindre än vad jag hade hoppats. Men jag vet ju inte i vilken takt muskler förändras heller. Och får troligen inte i mig tillräckligt med protein för att he optimalt med byggstenar. Nåja, får så lov och se hur jag löser det.

Nästa all round kontroll blir i juli. Om inte vikten ändras kraftigt plötsligt så behöver kolla upp det...

Som sagt har jag fuskat en del senaste tiden med kvaliten på maten...

Burger King Vasa

(Vill först påminna er om min lilla tävling som pågår till 6.6 här i min blogg)

Var igår till nyöppnade Burger King i Stenhaga med min mor. Har inte ätit Burger King sedan, ja, kan det vara högstadiet?

Så i vilket fall som helst tänkte vi att vi skulle pröva på idag då det inte var så lång kö (kom före lunchtiden).

På måndagar har de erbjudande med två Whoopies-måltider för 10€. Så vi tog såklart det (sparade ca 4€). Tog också en majonnäsförpackning till franska.

Limsan fick man ta åt sig själv och vad mamma såg fick man dricka så mycket man ville, superbra "erbjudande" mot konkurrenterna.

Franska var riktigt bra saltade, tror många skulle tycka de var för salta men  jag vill ha ordentligt saltade franska!
Minus att det var Heinz-ketchup i pumpflaskorna, som dessutom var dåligt omskakat så kom bara vatten först.

Hamburgaren, oj gudars vad god! Var perfekt sådär mitt emellan McDonalds torra pappersbitar och Hesburgers dränkta hamburgare! Simpel och så god! Och kändes verkligen i smaken att de grillade annorlunda (vilket de också gjorde reklam för på väggarna).

Men mättnaden var mindre än efter Hesburger (men mättare än efter McDonalds).
Så vi beslöt oss för att pröva deras varma chokladbrownie med glass! För en gångs skull såg produkten bättre ut än reklamen visade. Man skulle ha fått ta med vispgrädde istället för glass men vi valde båda glass.

Brownien var riktigt god också! Inte sådär översöt som många efterrätter blir utan riktigt passligt med socker (antar jag) och en mafftig bit så man var sannerligen mätt efteråt!

Nu kommer lite ris, men mest sådant som jag hoppas blir bättre då hela huset och gården är färdigt byggt.
 Som ensam mamma med två små barn tycker jag det var jättedåligt med endast en matstol (synlig iallafall) och ingen lekhörna inomhus eller lekområde utomhus.
I samma situation tycker jag att deras teknik med manick som piper då man ska hämta sin mat från kassan är otroligt opraktisk! Jag menar, skulle jag gå bort från mina barn (speciellt Viggo) så skulle de smita ut eller till Shells sida eller vart som helst. Bra var ju däremot att man fick både franska och hamburgare samtidigt med det systemet.

Personalen var iallafall jättetrevlig så man skulle troligen kunna be om hjälp i sådana fall och rullstolsbundna (eller andra med rörelsesvårigheter) räknar jag helt kallt med att de bär ut åt.

Efteråt fick man gå online och lämna en recension över sitt besök på Burger Kings hemsida. Som tack fick man en kod att skriva på kvittots baksida så man får en gratis hamburgare (eller franska) om man besöker Burger King inom en månad (30 dagar).

Så ni kan ju gissa att jag tyckte det var värt ett till besök. Så om ni är hamburgarmänniskor, besök det och bilda en egen uppfattning! Vill gärna höra!

Grattis KPO

KPO, alltså S-butikskedjan i Norra delarna av Österbotten osv, fyller 110 år nu.

Det firade de med ett jippo som for runt mellan olika ställen. Ett ställe dit det kom var Vörå.

Det var korvgrillning (ställde Vörå IF upp och hjälpte till med), bakelse med saft/kaffe/te, bilar och mönkki (fyrhjuling) utställd, karusell, popcorn, John Deere tramptraktorer, ballongfigurer, styrkeslägga och grodkatapult, Oravais Vildsvinskött sålde produkter, lokal blomsterhandlare sålde... ja, det var väl allt som visades upp och/eller ordnades.
Och hela kalaset var gratis för gäster! Gratis korv, bakelse, popcorn och tivoligrejer.

Tyvärr tog jag inte så mycket bilder eftersom jag hade full rulle med att hålla koll på åt vilket håll mina barn sprang men här är de i karusellen:

Att åka i någon bil var roligast men prövade även gungande häst.

Tyvärr gick karusellen sönder mitt i allt. "Skenbiten" (eller vad jag ska kalla träbiten som håller hästen från att svaja där nere) bröts sönder, alltså bröts totalt loss från karusellen. Mamman som hade sin dotter på just den hästen var väldigt snabb att nappa åt sig henne i farten. Personalen kom och monterade bort både den och bredvidvarande häst från karusellen så de kunde fortsätta låta barnen åka.

Det är alltså den röda biten under hästarna jag talade om just.

Men Viggo och Nina tyckte jättemycket om att åka. Och Viggo var fascinerad av grodkatapulten (slå med hammare så grodan flyger) men det var roligast då någon annan slog.

Men för att vara gratisevenemang var det riktigt bra! Så bra gjort KPO, ser fram emot ert 120 årskalas!

Baka baka, vem får smaka?

Idag blev en riktig bak- och matlagningsdag! Skulle ha kalas för två bonustöser hos mig och jag tyckte man behövde ha något sött och gott.

Sagt och gjort! Lagade med Nina en expressbulle och en tigerkaka. Viggo hjälpte till nu som då när han for förbi.

Tigerkakan från Rutiga kokboken och Expressbulle från S-Mat. Blev helt bra fast tigerkakan inte blev så randig. Smakade gjorde det iallafall.

Så hade jag handlat hem ingredienser till kvargscones och ostscones (även de recepten ur två olika S-Mat tidningar).

Stod det skulle bli 10 + 8 scones men blev ca 6 plåtar med små scones. De var också supergoda att äta! Barnen mina gilla dem och mommo gav högt vitsord åt dem också.

Och så tillredde man lunch samtidigt. Fullkornsmakaroner med köttfärssås (dijonsenap, tomatkross och grädde).

Hade ju fått önskemål om recept och matinlägg. Men jag vet inte om jag är rätt person att börja ge några råd och tips om näring. Har verkligen ingen diet jag följer och vissa dar går det helt åt fänders med mitt "kaloriemål" (alltså hur mycket kalorier jag får äta på en dag).

Sunt förnuft räcker långt! Undvik extra socker, halvfabrikat och helfabrikat, undvik livsmedel som blivit behandlade mycket, ät fullkorn så långt som möjligt, färgglad sallad varje dag, drick ordentligt varje dag, använd kryddor istället för salt som smaksättare....
Ja, det är i stora drag de riktlinjer jag lagt upp åt mig själv.
Och ja, minns att kolla om light/fettfri faktiskt är hälsosammare! Utan fett betyder ofta mera socker istället, och då tar jag hellre produkten med lite mer fett men mindre socker.

Så om du vill försöka ät bra, strunta i Google och fundera själv vilka riktlinjer du klarar av att hålla! Tror de flesta av oss vet i stora drag hur man borde äta.
Ta ner någon app om du vill ha extra hjälp. Lifesum har funkat galant för mig!

Busväxel -110 !

Igår var verkligen ingen bra dag (för mig). Redan från morgonen började båda barnen busa (och de härjar upp varandra helt otroligt) och Viggo försökte berätta något som jag inte förstod. Han blev såå ledsen då han inte fick mig att förstå! Så han bara grät och grät tills han inte orka mer och satt ihopkrupen i min famn en stund istället då...
Mitt hjärta brast lite extra just då. Minns inte när jag senast skulle haft så svårt att förstå honom. Vi har ju tillsammans utvecklat vår kommunikation, alltid fått beröm för hur bra jag förstår honom och att han känner sig så trygg då han vet jag förstår honom.
Och igår var det inte så då. Han föraökte och försökte men jag kunde inte komma på vad det var...

Så gick vi ut, efter att de dragit ut alla sängkläder, madrasser och leksaker på golvet. Gungade och studsade, mamma tränade benen och de härmade så fint!
Mommo kom och lämnade sin bil åt oss då hon for med moster till Vasa.

Gick in och prövade laga kycklingbröst med kokosmjölk i ugn, ris smaksatt med curry och vår sallad. Nedan en liten bild:

Gott blev det, fast smaka int kokos. Packade ner två tripp och två Mumin fruktstänger, hoppa i mommos bil och for till församlingens lekpark.
De var i extas över det och kunde inte leka riktigt länge med en sak innan nästa skulle prövas.
Jag var bara lite ledsen över glasbitarna jag hittade. Inte så roligt fynd i en lekpark...
Men jag fick prövat att jag ännu kunde laga blomsterkrans! Se bara nedan:

Så hem igen. Hämtade mat från Citygrillen då mommo kom. Vi for sedan ut och köra till brandstation (moffa var jourhavande) och idrottsplan ännu så de fick springa av sig innan det var dags för natten.

Låter kanske som om buset var bara på morgonen, men så lätt var det tyvärr inte utan alltid då vi kom in eller hem busades det, skreks och gräts oså bråkade de med varandra eller med tv:n.
Så jag somnade med dem i sovrummet först. Sen förflytta jag mig till soffan och kollade Captain America. Jag hade ju tyvärr piggna till lite av att somna med dem. Men somnade nog fort då jag la mig efter filmen. Och vaknade med båda busfröna i min säng.

Idag ska vi pröva gå till KPO:s Tivoli vid S-market. Berättar mera om det imorgon.
Och så hoppas jag på infomail av "Sisu", en tjej som jag har fått äran att laga träningsprogram åt! Så nu som då kommer jag att nämna henne också på min blogg framöver.

Men nu ska vi äta morgonmål färdigt, laga lunch tills mommo kommer, städa lite då bonusbarn ska ha utekalas här och hitta nå kläder för dagens program.

Träning i vardagen

En av de två tävlingskommentarerna bad om ett inlägg som beskriver hur jag har tid med träningen.

Få se nu, jag har ensam vårdnad över två småbarn, jag distansstuderar på universitet, jag är styrelsemedlem i UMR lokalgrupp (Vasa) och förbundsstyrelsen (alltså hela Finlands). Och vid sidan av detta försöker jag träna tre gånger i veckan.

Mina barn är i dagis, en halvdag och tre hela dagar. Under deras dagistimmar ska jag hinna göra allt ovanstående (med ensam vårdnad menar jag då; städning, mathandlas, disk- och tvättmaskin, gräsklippning och så vidare vad som hör till boende i en liten stuga).

En del saker kan jag ju förstås göra fast barnen är hemma! Som plocka i och ur maskinerna, plocka upp från golvet, dammsuga... fast jag har ju då hjälpredor med mig (och de är inte alltid så hjälpsamma).

Men hur ser en normal dag ut för mig då?
Vi vaknar senast halv 7 (oftast kvart före 6), vi läser kanske en bok i sängen och sen begär de morgonmål (smörgås, frukt och saft). Medan de äter det framför barnprogram sitter jag och dricker morgonte i luugn och roo (oftast blir e kallt innan uppdrucket) och kollar social media.
När te är slut (eller kallt) får jag börja aktivera mig. Oftast då med att plocka i och ur maskinerna och välja vilken som startas först. Klockan 8 så börjar vi klä på oss (alla tre) och ungefär halv 9 börjar vi gå till dagis (att gå till bådas dagis blir ca 2 km). Men, är det halv dag så flyttas alla sysslor en halvtimme tidigare för dagisdagen börjar redan halv 9 då.

Så då jag ska hem går jag via butiken (om det behövs), packar upp handlase, kollar klockan och funderar igenom dagen.
Vad behöver jag få gjort? Vad måste jag ha gjort? Vad vill jag göra?
Studier -måste. Städning och mat -behöver. Träning -vill.
Så nu då haft en nätkurs som släpat efter mig har studierna gått först. Och har fortfarande en halvfärdig hemtent som jag vill ha färdig före barnen får sommarlov (juli månad är de hemma). Så studierna kommer att ta största delen av tiden.

För att få motvikt till studierna har jag fokuserat på träningen. Då har jag sett till och kommit mig ut och få sol (som avsevärt lindrat min psoriasis!), frisk luft och motion. Det har alltså fungerat som avbrott i studierna (eller före studierna om jag kännt mig ofokuserad). Och det har fungerat bra på så vis!

När får jag in städning, matlagning, föreningsarbete och lek med barnen då?
Jo, de kommer hem 16 (oftast hämtar jag lite före), vi går hem och lämnar ute på gården för att gunga och hoppa på studsmattan (ibland även koka grässoppa, köra bilar, dricka tripp, äta glass o vad vi nu kan kom på). Går in, lägger på tv för att vänta på Pikku Kakkonen och Buu-klubben, jag passar på och fixa mat då (till först när vi kommer in vill Viggo alltid bara se på tv och återhämta sig) och vi äter till Pikku Kakkonen. Då Buu-klubben tar slut är det dags för duschen och sedan plockas golvet ganska tomt (åtminstone så tomt att jag inte stiger på något om jag under natten ska gå till deras rum, köket eller wc).
Äter yoghurt, borstar tänder, läser saga och börjar somna. Klockan är ofta ungefär 20 då de somnat.
Då tar jag ofta ännu en tekopp, slötittar tv, funderar och planerar, tränar kanske om inte fått in tidigare under dagen...

Oså börjar samma rumba nästa dag igen!

Så som ni ser händer det konstant något hos oss. Just blev Nina överkörd av legolådan också så får ta avbrott i plockandet och trösta.
Men just därför kollar jag inte klockan slaviskt för att veta när jag ska träna, hur länge jag ska hålla på eller hur långa pauser det ska vara. Jag tränar, gör mina övningar, det antal reps jag valt, pausar och kanske tröstar, häller upp saft eller lagar smörgås, fortsätter, pausar kort, fortsätter, pausar och går med någon på wc, fortsätter, pausar....

Jag anser det viktiga är ATT man tränar, inte NÄR man tränar.
Och därför har jag lagt tre dar i veckan som mål (att jag ska göra annat än gå till dagis och leka hemma).

Löpskolan är en dag automatiskt. Varannan vecka är min fästman här, varannan någon av mina föräldrar.
Så två dagar till (av sex möjliga) som jag ska träna något. Låter inte omöjligt, eller hur?

Så idag blev det busig morgon som ni ser. Alla tre sängar tömda på allt...

Dagens träning och besök

Idag tränade jag först armarna själv, samma rutin som tidigare men ökade boxningen till 12 så att det blev 6/arm. Var osäker på hur det hade varit tidigare men nu är det iallafall så!

Kändes tungt idag, särskilt triceps muskeln var inte allt med på att arbeta idag utan började skaka med detsamma. Då igen hade jag kortare vilopauser idag så blev intensivare också än förra gången. Hade dessutom på mig pulsmätaren men allt som oftast var jag död. Jättesvårt att få bältet på en sådan plats att det konstant mäter! Både vid löpning och vid styrketräning...

När jag var nästan klar kom min kompis Jonna på besök. Hon hade på sitt träningsprogram 30 minuters promenad, så vi tog en promenad och passade på att prata lite ditt och datt.
Tillbaka så funderade vi på lite mage och rygg träningar.
Vilka är era favoritövningar för mage och rygg?

Gick in och jag gav henne en "guidad rundtur" av blogspot. Hennes blogg är ju tämligen ny ännu så visade lite små funktioner och sådant.
Hon tog dessutom och berättade att mina delningar av hennes blogg (på min gillasida och här i bloggen) hade gett henne ca 150 nya läsare! Så det var ju trevligt att folk faktiskt följer mina länkar emellanåt!

Själv har jag också märkt att min blogg nu plötsligt, med en gång bara, blivit bra mycket populärare än tidigare! Har mycket fler sidvisningar/dag än tidigare (tidigare: 20-50, nu: 150-200!) och har äntligen börjat få några kommentarer på en del inlägg.

Så ni kanske gissar att jag gärna tar emot fler kommentarer på mina inlägg?

Dagens inläggsbild får bli toppen jag fick på köpet då jag anmälde mig till COR. Tycker så mycket om trycket på den!

Workout schema åt kaveri

Fick äran att laga upp ett träningsschema åt min vän Jonna (hennes blogg hittar du här) då hon skulle arbeta kvällsskift och inte hade en aning hur hon skulle hinna med dagens träning (hon följer just nu Forever Livings C9 livsstilsprogram och har därför noggrant uträknat mat och träning för några dagar framöver).

Hon arbetar på en R-Kiosk och är ensam på arbetet (förutom kunderna som kommer och går konstant) så lagade upp ett program enligt de förutsättningar som finns där.

Uppvärmning, 1 minut/övning.

1. Gå runt i butiken i rask takt (eller gå på stället bakom disken).
2. Svinga benet fram och tillbaka (båda benen 30 sek var)
3. Plocka äpplen (sträck armarna turvis så högt du kan)
4. Vrid övre kroppen turvis till höger och vänster
5. Snurra armarna framåt och bakåt (30 sek åt vardera riktning)

Träningen, 30 sek arbete och 30 sek vila i tre set/övning (totalt 3 min per övning). Använd till exempel 1,5L limsaflaskor som hantlar. 

1. Biceps
2. Triceps (dippa bakom huvud)
3. Utfall
4. Knäböj
5. Flyers
6. Flyers framåt
7. Utfall åt sida
8. Sumo knäböj
9. Pressa upp
10. Dippen

Stretcha: Vaden, fram- och baklår, armar och midja (2 minuter).

Hoppas på att få läsa i hennes blogg vad hon tyckte om träningen och hur den gick sedan! 

Tummen upp åt dig i vilket fall som helst Jonna! Hoppas på att få hjälpa dig fler gånger!

Blev själv så taggad av din vilja att jag ökade på magträningens intensitet idag! Så tack för inspirationen bruden! Syns i gymmet imorgon!

Webcam-bild, nu då jag äntligen hittat hur man gör!

Jag är också sekaisin

YLE tar upp så fin serie om psykisk ohälsa så tänkte bidra med min egen berättelse, om jag får den att bli läsbar.

Jag har alltid varit lite "göra först, tänka sen" typen och hamnat i små trubbel. Aldrig tänkt framåt hur det skulle se ut eller vara nästa dag, hur det skulle påverka andra.
Men jag var också ett väldigt glatt och socialt barn. Älskade att uppträda!

Någon gång i början av lågstadiet började andra reta mig för mitt R-fel. Härmade mig, hittade på nya smeknamn åt mig (sådana som förstärkte känslan av att inte passa in). Sånt, aldrig fysiskt dock något. Så vad gjorde jag för att försöka bli populär? Dumma saker! Tjuvrökte, snattade... hjälpte det? Tvärtom.

Högstadiet, 7:an, så hade jag slutat markera på lektionerna. Hamnade i värata tänkbara klassen (för mig sett) och inte blev det bättre av att lärarvikarier nästan alltid fick fråga någon annan för att de inte uppfattade mitt namn. Att jag hatade mitt namn Marion då...
Sen blev det bättre för klasserna blandades om och jag hamnade med de andra "udda" typerna. Så blommade upp lite igen då. Men mådde skit inombords... mer än jag skulle visat åt någon. Och inte slutade de kalla mig namn, men nu var det namn som "hora" och liknande istället för "Maaon". Bara för att jag utanför kommun vågade prata med okända (killar och tjejer) dansade mycket (med killar och tjejer). Och jodå, nog kunde jag kyssa någon nu som då också...

Gymnasiet så var första gången jag gjorde något åt illamåendet. Men inte prata med någon om det eller be om hjälp, eller joo, på sätt och vis bad jag om hjälp. Jag satt med en säkerhetsnål och rispade skinnet. På raster, på lektioner, hemma... ja lite hela tiden. Jag satt och dunkade huvudet i väggen eller slog en pet-flaska i huvudet -leendes och försäkrande om att det inte ens kändes. Men ingen reagerade, eller mina vänner började säga att de skulle gå till kuratorn om jag inte slutade. Så slutade i skolan. Men var först senare, då en annan vän sa åt mig att antingen ta självmord eller sluta med detdär.

Låter konstigt att säga det tog skruv men det gjorde det.
Men då var jag redan myndig. Och hittade ett fullt lagligt och finländskt sätt att skada mig själv. Say hello to alkoholen!
Efter att jag flyttade från södra Österbotten började det barka av åt fel håll. Och det hjälpte inte att hitta följeslagare som var lika hårda på sorten, och på andra sorter. Då jag flyttade norrut föll jag helt ner.

Jag är bara 151 cm lång, men oj vad jag kunde dricka! Och folk visste det, och de visste det alltid var efterfest hos mig. Och förfest. Och mellanfest.
Sen gick det som det gick, jag hittade en man och blev gravid fortare än förväntat. Fick då uppleva mardrömstiden (skrivit om det tidigare här).

Flyttade ensam, och började bygga upp mig själv. Men fortfarande är jag inte hel. Känner konstant att jag inte hör hemma riktigt bland folk, förutom med mina närmsta vänner. Söker konstant efter bekräftelse och sociala tillfällen men när det väl uppkommer får jag oftast tunghäfta.
Och jag oroar mig, för allt men mest för Viggo. Hur långt han kommer att komma sig. Och eviga känslan av att inte göra tillräckligt för honom, inte stöda tillräckligt och för kort tålamod -känns som om jag vore tillbaka i förlossningsdepressionen (skrivit här om).
Och just nu är det mycket annat som händer inom släkten. Som stressar. Och skolan stressar, vill få klart de två kurser jag håller på med innan deras sommarlov börjar...

Men i slutändan så hatar jag mig själv ännu. Men jag tar mig upp varje dag, sköter sysslorna, tar hand om barnen, träffar folk då jag kan.
Men vet ni vad?
Det har jag alltid gjort. Jag kanske stundvis tycker att det skulle vara bättre för andra om jag dog, men jag kan inte göra det. Jag lovade en gång att aldrig försöka. Och jag skulle inte klara av att överge mina barn.

Så jag fortsätter göra så gott jag kan. Trots att mina krafter tryter...

#sekasin247 #sekasin

Intervall träning

Igår var det tisdag, så det var Vörå IF löpskolan som stod på programmet.
Och intervallträning. Något som varit väldigt obekant för mig faktiskt.

Först drog vi 15 sek löpning-15 sek vila i 20 omgångar.
Då redan var jag slut.

Fortsatte med trappan, 1 minut löpning -45 sek vila, 2 min löpning -45 srk vila, 3 min -45 sek, 4 min -45 sek, 3 min -45 sek, 2 min -45 sek, 1 min.
Vi som var i "lättare träning" gruppen så ville inte dra sista intervallet (15 min löpning) eftersom vi hade dragit oss slut redan! Så vi tog nervarvning och stretchning istället de sista 15 minuterna.

Så skulle jag, min vana trogen, gå och simma -men hade glömt simdräkten hemma! Så fick istället ta en längre varm dusch och stretcha i duschen lite.
Gjorde också susen eftersom jag inte är nämnvärt styv och sjuk idag.

Och hur gick det med mina nya skor då?

Vilken skillnad! Kändes mycket bättre i knäna, och istället för att börja ta sjukt så var det mera som om känseln försvann i dem. Men det hände mycket, mycket senare in i träningen än med mina gamla skor.
Dessutom skavde dessa ingenstans, vilket de gamla hade börjat göra lite överallt.
Det enda med mina ny skor är att jag inte ännu vet riktigt hur hårt jag ska snöra dem för att de ska sitta bra. Men det lär jag ju mig vartefter jag använder dem mer.

Dessutom, i och med att jag har nya löpskor så kan jag använda mina gamla till promenadskor! Så får jag slänga mina gamla promenadskor! De var alldeles för små så tyngde ihop tårna konstant, men nog använde jag ju dem för det dagligen nästan...

Tänkte ha en liten tävling

Jag tänkte ordna en liten, liten tävling här på min blogg.

För att delta ska du göra följande:

• Skriv i en kommentar på inlägget fråga, ämne, eller vad ni skulle vilja läsa om på min blogg (obs! Endast kommentarer här på bloggen godkänns! Inte kommentarer på till exempel FaceBook)
• Om ni vill ha en extra lottlapp så kan ni marknadsföra min tävling på er egen blogg, instagram, facebook eller dylika medier. Minns bara att bifoga länk till ert inlägg så jag kan kontrollera!

Postavgift betalar jag (inom Finland). Bor du utanför Finland så ser vi hur dyrt det blir och delar på postkostnaden.

Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

Och ni kan vinna följande paket med blandade produkter:

Eftersom det är endast jag som ordnar tävlingen, inget företag som sponsorerar eller hjälper till, finns det blandade saker.

Ming Shu Fleur de l'Aube
Tendre Jasmine Yves Rocher Parfums

En vackert glittrande brosch

Orange necessär från Body Shop
Yves Rocher rengörande vatten

Sista dagen att kommentera är 5.6 2016! Vinnaren dras 6.6.2016 och publiceras här på bloggen!
Lycka till i tävlingen och jag hoppas på många nya ideer åt mig!