Lite om folklig läkekonst

(ska bara lägga in en liten parentes här om att jag tagit bort min trädgårdsblogg och min "outfitblogg" och slagit ihop dem med denna för det blev för många olika bloggar och jag mindes nästan aldrig att fotografera när jag klätt upp mig heller så... enklast såhär! Har alltså denna, min träningsblogg och min blogg om filmer och böcker och de räcker mer än väl)

Skrev ju just en hemtentamen där mycket handlade om folklig läkekonst, alltså hur de kloka gummorna/gubbarna arbetade och vad de använde för metoder då på tiden. Väldigt intressant måste jag säga, men också väldigt skrockfyllt.

Det handlade ju inte ens egentligen om att använda olika örter eller andra mineraler, växtdelar eller så utan det var att bli dragen genom ett jordhål, grävas ner, röra i tandvärken med en spik som man slår in i trädet, dricka något hemskt som "skrämde bort" sjukdomen, läsa formler, hugga nära en knöl utan att faktiskt hugga i den osv osv.
Måste nog ändå säga att jag är glad att vi kommit ifrån det nu.

Men hur är det med riktig läkekonst så? Alltså inte de kemiska medicinerna nu utan örter, salvor av växtdelar osv. Jag ser fram emot i april då jag ska på en föreläsning om örter och vad de ska bota/hjälpa mot. Jag tycker det är något som används alldeles för litet i dagens läge och tillskrivs alltför liten tilltro, jag menar, alla vet vi att olika sorters mat ger olika sorters magar/mående (tex plommon kan ge lös mage i för mycket mängd medan banan kan ge förstoppning). Så varför använder vi oss inte av naturens eget apotek mer än vi gör?

För att läkarna inte skriver ut det? Okej, kanske det men det finns nog läkare som kan om dessa också som säkert skulle kunna tänka sig skriva ut några nypor malen nypon (tex) i teet eller liknande -det gäller bara att hitta dem, eller att som patient börja begära det.
Man kan inte veta doseringen så bra? Det är väl att börja med lite lite och sedan öka om det verkar behövas -precis som med många läkemedel (tex insulin, blodförtunnande, antidepressiva).
Är det faktiskt växten som har effekt eller är det placeboeffekten? Vem bryr sig? Viktigaste är väl att det blir någon effekt alls.

Kanel skall vara bra för lederna har jag hört så har använt det i matlagningen mycket, och mina knän var inte lika sjuka. Nu har jag hållit upp med det en tid och aj! Jag kan knappt göra en knäböjsrepetition -och förr kunde jag göra 100 på raken... Om det faktiskt är kanelen som hjälpt kan jag väl bara ta reda på med ett sätt; börja tillsätta kanel igen i maten! Så återkommer jag sedan med rapport om mina knän blivit mystiskt bättre eller inte efteråt.

Jag tycker dock ändå man skall vara väldigt försiktig med naturens apotek också, precis som med läkemedel. Du vet aldrig hur du själv reagerar på något. Och att börja blanda alltför friskt tror jag inte heller är bra, plötsligt har du många som tex ska höja blodtrycket och så skjuter det i höjden istället. Eller två som tar ut varandra eller inte alls kan samverka med varandra så du blir i sämre skick än tidigare.

You get the point!

Men det är något som är värt en grundligare undersökning tycker jag, av både "riktiga" läkare och andra (riktiga menar jag då såna som inte kanske normalt skulle använda dem utan oftare skriver ut läkemedel). Men det får man väl bara drömma om eftersom det skulle innebära att läkemedelsföretagen skulle börja gå på minus med sina inkomster om alla kunde odla sina egna mediciner på bakgården...

Fast, jag tycker mig höra något om att EU är på väg att förbjuda odling av egna örter? Stämmer det faktiskt också? Och isåfall undrar jag vad det är för idiotiskt påfund nu igen...