torsdag 9 juli 2015

Lite tankar i åskvädret

Sitter just nu och väntar på att mina barn ska somna fast det åskar och spöregnar där ute. Min stackars lilla tös blev så rädd att hon bara skakade när det smällde till rakt ovanför oss för en timme sen, fast hon älskar och bada så vägrade hon fortsätta utan skulle bara vara i famnen då. Men hoppeligen så har åskan faktiskt gett sig av vidare till nästa barnfamilj och hon får sova lugnt! Fick lugnat henne med bokläsning så, och hon fick välja var vi skulle sitta (blev säckstolarna). Det hade ju inte killen ro med, fast båda nog borde vara så nöjda efter en hel dag på Swingeling tillsammans med morbror! Mamma kunde till och med ta en powernap då vi kom hem, en lyx hon inte ofta får...

Egentligen vet jag inte om powernappen gjorde någon nytta men nog var det skönt ändå ti en liten stund få sova och relaxa på dagen! Om inte annat så känner jag mig taggad för att ta itu med det övermäktiga förrådsstädandet som jag bara skjutit framåt hela tiden nu. En hel del som får slängas ut bara eller sorteras om där. Säkert hittar jag mera till Loppisracet i Vörå att sälja, dessutom så kommer det att finnas en annan försäljare här också på plats den dagen förutom jag! Så hoppas det lockar flera kunder hit än om det bara vore jag. Här får ni en bild av kartan över försäljarna enligt hur det var 2.7 anmält:



Men nu verkar båda barnen somnat, ska vänta en liten stund till så säkert sover och sedan flyttar jag gumman i sin egen säng bredvid storebror, lägger på babyalarmet och går iväg till förrådet i andra änden av huset. De senaste kvällarna har det varit så svårt att få gumman och somna så har inte hunnit/orkat gå och gör något åt det när hon väl somnat -men nu är ju klockan bara just efter 19!

Och ni som tycker detta är alltför tidigt att lägga barn och sova; det var halv 7 tidigare men började ha upp dem en halvtimme längre då (framförallt) storebror började ha svårt att hitta sömnen så tidigt. Nu slocknar han oftast som ett ljus och ibland kommer han själv och signalerar att han vill gå och sov redan halv -vilket han såklart då också får! Ser ingen vits med att tvinga dem vara vakna ända till 19 om de tydligt visar de e trötta redan halv. Och vi sover till 6-7 tiden på morgonen, kl 7 räknar jag till sovmorgon ännu då 6 är den normala tiden för vår uppvakning. Fast imorse så tog jag ensam sovmorgon från 7 till 8, och de hade "bara" tömt gardinlådan på den tiden.

Men som sagt, nu kallar förrådet på mig. Skriver mera en annan dag!

4 kommentarer:

Maria sa...

Visst va de så att du själv gillar åska, eller är du lite rädd för det också? Kanske försöka hitta nåt sätt att göra så att åskan blir en lite mysig och småspännande (fast spännande på ett kittlande sätt, inte skrämmande sätt) upplevelse istället för en skräckupplevelse? Inte alltid det går förstås, men jag var ju rädd för mycket som liten, men inte för åskan, för när det åskade stängde vi av apparater och tog paus med sysslorna och satte oss ner i vardagsrummet och beundrade naturens egna show, pappa kanske slöläste en tidning eller så.. Det blev lite som en lugn familjestund :) Men jag förstår nog det är skrämmande för ett litet barn när det smäller rakt ovanför, för herregud vad högt ljud det blir, låter ju som en explosion..! Sen är de ju så små att det kanske inte går att förklara vad som händer och att de inte behöver oroa sig då de är inomhus. Men när de blir äldre blir det förhoppningsvis bättre :) Men Viggo reagerade inget särskilt på åskan då?

Marion sa...

Nå som du sa så försökte ja ju gör det roligt, hoppade och studsade och sa "nu small det KABOMM då åskan kom". Så Viggo tänkte nog bli rädd, tänkt böri gråt o skrik såde som an bruk men kom av se då ja blev så glad så han hoppa o skratta istl o gjorde det varje gång det small till eller mullra.
Men Nina tyckte inte det var roligt för det. Eller så var det något annat som skrämde henne men vet int vad isfl... tyckt o de lät som om on sa "ajaj" vilket hon nog kan gör ibland då hon slagit sig men hon satt ju bara så vet int hur hon sko ha slagit sig... :/ nåja. Blev ju bra i vilket fall som helst!
O jo, jag älskar åskan o att se på den. Går gärna ut om int de e riktit riktit nära o (men int nåmer då ja har barnen gör ja de).

Maria sa...

Nåmen bra att du har bra attityd till åskan iaf, ja har lite noterat att barn tenderar blir rädda för åska om en eller båda föräldrar är det, och tvärtom då, så månne de ändå växer upp att gilla eller åtminstone int va överdrivet rädda för åskan :) Smälld de så högt att de e möjligt att de tog sjukt i hennes öron, å därför sa "ajaj"? Eller kanske hon ryckt till å slog i sig lite i nån kant eller nåt.. :P Sen va de ju bra att Viggo int blev traumatiserad, kanske han i fortsättningen å kommer tycka att åska ändå e lite skojigt och så ser lillasyster att storebror minsann int e rädd och så blir hon också lugnare. De håller vi tummarna för :)

Marion sa...

Svårt ti säg varför hon sa ajaj. Åtminstone hade hon alder upplevt åskan sådär nära tidigare! Inte Viggo heller. Och tror nog det blir bra sedan bara hon upplevt åskan några gånger :)