söndag 24 juli 2016

Pokemon GO (och andra spel)

Ingen kan ha missat Pokemon GO och uppståndelsen kring spelet.
Varannan artikel handlar om hur bra spelet är för att få folk i rörelse, öppna upp nya sociala möjligheter för människor som annars skulle ha det svårt och liknande positiva saker som spelet för med sig.

Varannan handlar om olyckor som händer på grund av spelet (någon lär ha spetsats på ett staket, någon blivit överkörd... enligt aftonbladet åtminstone) eller någon fanatiker far in på områden (eller hus!) utan tillstånd för att få fast en Pokemon.

Jag har laddat ner det, jag spelar det.
Men jag skulle aldrig komma på tanken att bryta mig in någonstans, gå på olovliga områden och så vidare.
Sunt bondförnuft borde ju gälla i vilket fall som helst!!

Det är klart, alla är inte utrustade med sunt bondförnuft. Alla har inte självbevarelsedriften intakt. Men, föräldrar borde veta sådant om sina barn och då också veta om deras barn klarar av att spela OCH vistas i verkliga livet samtidigt.
Och vuxna... tja, de är vuxna av en anledning -för att de nått en mognadsgrad som ska göra att de kan ta eget ansvar (detta är ju inte de som har förmyndare då men där gäller ju samma som vid barnen då).

Det har alltid funnits många sidor av spel. Våldspel har anklagats för att göra ungdomar våldsamma -men på samma gång visats ha en lugnande effekt då de fick utagera i spelet (istället för att göra det i verkliga livet).

Så min åsikt, om Pokemon GO och alla andra spel, är att det alltid kommer att finnas fanatiker, det kommer alltid att finnas de som påverkas fel av spelet, det finns alltid de som hamnar i trubbel på grund av dem -men den stora majoriteten klarar av att spela det (åtminstone vid någon ålder/mognadsnivå).

Och som ett litet tillägg; jag tycker bra man kan få rymma från verkligheten en liten stund nu som då. Världen är tillräckligt upp och ner som den är för att vi inte ska behöva oroa oss att spelen påverkar barn och unga negativt...

Såhär ser det ut när jag spelar

Såhär ser verkliga livet ut

2 kommentarer:

Marias Memoarer sa...

Bra tankar, jag håller med! Jag kan samtidigt som jag tycker det är bra att spelet för med sig positivt för de med sociala problem eller som bara har svårt att komma sig ut på promenad, skratta åt vissa dumskallar och tycka det är lite lustigt hur människor samlas i flock för att det dykt upp ett pokemongym nånstans :)

Marion sa...

Vi har ett pokemongym här i Vörå men har inte alls varit och kollat vad det innebär ännu! Blir väl en upplevelse i sig ännu... och bara sett två unga killar sitta och diskutera det än så länge vid ett pokestop... så tycker det låter lite väl drastiskt dethär som rapporteras om spelets negativa sidor. Meen, kan ju vara annorlunda i staden...