Könsneutralt daghem och skola

Diskussionen kring det faktum att man inte längre fick dela in barn på daghem och skolor på basen av kön och så vidare har väl redan mattats av men idag när jag gjorde en skoluppgift angående genus så dök det hela upp i minnet igen.

Just då diskussionen pågick tyckte jag bara att hela diskussionen var så onödig och felvrängd så orkade inte engagera mig desto vidare, delade bara någon sida nu som då på FaceBook som jag tyckte hade vettig text i ämnet.
Nu då det har smält, och jag har funderat igenom det en gång till från en annan synvinkel känns det som om det är dags att skriva något om det.

För det första var det väl inget tal om att sluta använda ordet flicka eller pojke (kvinna eller man, mamma eller pappa osv som påvisar kön) utan att man skulle benämna barnen med deras förnamn för att stärka jaget och deras individualitet.
Tycker jag är väldigt bra! Likaså att det kanske råder bot på det förargliga "lugna ner er pojkar", "sluta viskas nu flickor" (med flera exempel) och istället kanske blir de två-tre barn som bråkar/busar/stör som blir tilltalade "Simon ochJohannes lugna ner er", "Minna och Jeanette sluta viskas!" (för att ta första påkomna namnen). Åtminstone jag upplevde det som orättvist när man blev tillsagd (indirekt) fast man inte gjort något då någon/några flickor gjort något fel! Och kan tänka mig det är ännu värre för pojkar (eftersom det anses att pojkar i allmänhet är stökigare än flickor, något som jag inte håller med om men den diskussionen faller inte under detta ämne).

Det andra som var på tapeten var väl det faktum att barnen inte skulle få delas in på basen av kön längre i (till exempel) gymnastiken. PÅ TIDEN är min spontana reaktion. Hur föråldrat och fel är det inte att vi flickor tvingas öva konståkning samtidigt som vi ser pojkarna spela ishockey eller helt enkelt skrinna ikapp? Åtminstone jag hatade konståkning och fast jag inte var något ishockeylöfte heller skulle jag mycket hellre hållit på det än känt mig dum och klumpig då jag aldrig (och inte som vuxen heller) lärde mig göra en piruett. Likaså i bollsporter, dans och alla möjliga andra gymnastiklektioner så delades man upp efter kön istället för att delas upp enligt INTRESSE (eller att man gör halva tiden konståkning för alla och halva ishockey för alla)!
Något som jag tror blir en direkt inverkan på om alla får pröva på alla sorter? Jo, vi får fler killar som blir bra dansare och fler flickor som blir professionella fotbolls- eller ishockeyspelare! Och kanske vi då kan få ett damlag inom någon sport som faktiskt klarar sig bra (eller bättre) för att de redan från början har fått syssla med det de tyckt om?

Tar något av dessa två bort kunskapen om man är en flicka eller pojke? Nej. Blir man mindre flicka eller pojke i och med något av dessa? Kanske det, men du blir ännu mera individ -alltså en fristående individ frånkopplad att du måste vara som alla andra som betecknas (eller betecknar sig själva) som flickor eller pojkar.
Kanske det vore dags att frångå ord eller kommentarer som "pojkflicka" och "feminin pojke" för att istället tala om ett barn som tycker om fotboll/dans/rosa kläder/Angry Birds osv osv.

Nåja, vi har en lång väg att gå innan samhällets (och kulturens) uppställda normer kring hur en flicka/kvinna och en pojke/man ska vara förändras så mycket att alla får vara den de är utan desto vidare kommentarer eller gliringar. Men genom att förändra attityden till våra barn och deras könsroller kanske vi skapar en generation som lättare kan ta det hela ett steg vidare?
För jag tror inte att vi når jämställdhet mellan könen innan fördelningen luckrats upp (med till exempel karriärmöjligheter) så att alla möjligheter är lika öppna för alla och alla då är lika värda på just sin position.