En frisk natt ska han absolut ligga bredvid mig. En frisk morgon försöker han allt han kan få upp mig, går inte att gå ner med sambon. En frisk morgon ställer han sig och gråter efter mig vid trappan nu som då.
Denna natt så protestera han inte mot att sova bredvid min sambo. Denna morgon försökte han inte tvinga upp mig. Och han har inte ännu (kl 14) gråtit efter mig en enda gång.
I går var hans lillasyster sjuk. Då redan såg jag en ny sida av min son! Han väckte inte henne då jag sa hon behöver vila, han försökte ge spyskål och handduk och leksaker.
En helt ny nivå av medkänsla och empati! Likaså nu då mot mig, en nivå som jag bara hoppades han skulle nå.
Det är så härligt att veta det "funkar" på denna nivå. Att empatin utvecklats framåt.
En sjuk mamma .. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar