lördag 24 september 2016

BotniaLöpet 2016

Dags för årets racerapport från BotniaLöpet 2016!

Från början hade jag siktet inställt på 16 km efter fjolårets lopp, men på grund av flera olika anledningar lämnade löpträningen aningen efter och i augusti bestämde jag mig för att satsa på 9 km i år också.

Sagt och gjort! Anmälde mig och betalade avgiften, och på tisdagen före loppet (på lördagen) så vaknar man med sjuk hals! Hann tänla att kag skulle få inhibera hela loppet men försökte kurera mig själv med färskpressad citronsaft och Bafucin för att kunna delta.

Och halsont försvann men näsan började rinna och rethosta kom istället. Men på fredagskvällen kändes det ändå okej. Sonen höll mig dock vaken så sömnen blev inte den bästa heller.

Men när jag väl hade ätit morgonmål o klätt på mig löpkläderna var jag ändå taggad att springa!


Fick snabbt ihopskrivet en Lonesome Runners "skylt" att ha på ryggen.


For iväg till Norrvalla och hämtade ut infobrevet med nummerlapp och så vidare. Gick till omklädningsrummet och tog på mig 932.


Hann springa och värma upp några korta rundor, stretcha och rörlighet hann jag också med. Hann också se då MTB/Duathlon-klasserna startade.

Klockan 11 gick startskottet (11:01 enligt min klocka) för löparna. Alla sträckor (5, 9, 16 och 32 km) startade samtidigt.
De hade dragit startsträckan annorlunda, skippat en backe och dragit upp för en annan istället. Så inledde loppet med bara uppför och uppför, var till och med milstolpe 5 (de räknade ner hur många km som var kvar) kännbart uppför.

Efter milstolpe 5 fick jag håll men slutade inte springa så försvann efter en stund. Steg snett ett par gånger under skogspartier och åkerpartiet, så min gamla stukning gjorde sig påmind men den höll och blev bättre när blev jämnare underlag på nytt.

Vid milstolpe 3 kände jag att jag hade kraft kvar att ge ännu så ökade en aning, tills jag mindes att det i fjol slutade med en väldigt hemsk uppförsbacke i sista kilometern till mål. Så saktade ner igen lite för att spara krafter till den. Försökte hänga med en kvinna som också sprang 9 km men efter milstolpe 2 drog hon i rosa jacka iväg från mig, men jag klarade av att hålla mig undan kvinnan i lila jacka och kvinnan jag hade tränat med i löpskolan.

Så jag orkade sista backen bra och kunde till och med spurta de sista 100-200 metrarna till mål! Och om jag inte missförstod helt så blev jag på fjärde plats.
Oavsett vad placering jag fick så förbättrade jag min tid på 9 km med 10 minuter! Från 1:06 i fjol till 0:56 i år så kan verkligen inte klaga!

Men tyckte löpstegen kändes lätta, bara i början innan låren blev helt varma som det gick lite trögt. Sen gick det bara bättre och bättre, fast pulsen höll sig över 170 största delen av loppet.


Så jag är verkligen nöjd!

Har jag något att påpeka om loppets arrangemang?
Jag skulle ha velat få mera info i förväg om vad som fanns eller inte (var en kvinna som var ledsen över att hon inte vetat man skulle få simma så hade inte med badkläder) och en sorts bekräftelse på att man var anmäld korrekt.
Skyltningen/utmärkningen av banan var väldigt bra! Jag anser att det inte var några problem alls att veta vartåt man skulle springa eller inte.

Så nästa år igen, och då satsar jag på 16 km istället!
Nedan beviset på min förbättring!


Inga kommentarer: