Finns det något värre än när man har tusen och en tankar som snurrar i huvudet -och man ovanpå det inte får sova ut ordentligt nattetid? Inte enligt mig.
Fast jag skulle vilja så kan jag inte ens börja förklara alla tankar som flyger runt i mitt huvud. Om studier, om föreningar, om politik, om familjeliv, om Kalapää, om renovering, om... allt! Känns ibland som om både huvud och hjärta är på väg att explodera, rusar runt i blindo.
Igår tog det riktigt sjukt i bröstkorgen. En smärta jag vant mig vid att kommer och går ibland, tror de flesta har smärtor i bröstkorgen någon gång ibland utan någon synlig anledning. Och utan att säcka ihop av att det skulle vara något fel på hjärta eller lungor. Jag har ju dessutom fått en förklaring: muskelknutar, på de små musklerna mellan revbenen. Så när de är som värst så tar det ont att andas.
Så nej, jag tror inte jag har något fel på hjärtat. Så hypokondrisk är jag inte. Men vad jag däremot märker är att det blir mer efter dåliga nätter och när jag stressar. Också logiskt eftersom dålig sömn tröttar ut muskler mer som då inte får återhämta sig och själv reda upp knutarna och stress -ja det påverkar hela kroppen negativt i vilket fall som helst.
Vet inte ens vad tanken med detta inlägg egentligen är. Har inget jag vill komma fram till. Och som sagt skulle det bli alldeles för kaotiskt att försöka skriva ner mina flygande tankar. Jag antar att det lite var en ventil, fått lägga orden på hur kaos allt känns i huvud och kropp just nu.
Om två och halv timme ska jag vara ute vid dagis. Skriva på nå planer för Viggos fortsatta dagis/förskola och diskutera hur det går för Nina i dagis. Känner mig inte alls taggad inför det heller. Gått av och an i trapporna några varv då plockat saker men alltid glömt hälften uppe eller nere. Tagit fram hamburgerbröd och kycklingfärs (eller kalkon) ur frysen som blir till middag idag. Hoppas bröden är ätbara fast varit i frysen ganska länge.
Tror jag ska gå ut nu. Ut och klyva ved. Det brukar rensa tankarna bra. Och ge frisk luft och motion samtidigt. Och ibland får man även en träbit i huvudet som tar bort alla andra tankar. Kanske får stopp på det eviga flödet då.
Eller egentligen borde jag väl sätta mig ner och plita ner alla tankar som kommer på ett papper eller i ett häfte. Och sedan ta itu med en tanke i gången och gå igenom den grundligt. Så de som faktiskt måste åtgärdas blir åtgärdade. Och de andra bara får strykas över. Kanske... om jag orkar och hinner efter vedklyvningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar